Bättre fart på bostadsbyggandet

Vi behöver kontinuerligt hög fart på bostadsbyggandet ­- långa kostsamma överklagandeprocesser är ingen hjälp, skriver Klas Bergström.

30 december 2016 09:00

Bostadsbyggandet i Sverige ökar just nu. Det beror självfallet inte på några beslut som har fattats av den här mandatperiodens riksdag och regering även om bostadsministern försöker få det att verka så (Precis som att dagens skola inte till någon del är ett resultatet av beslut fattade under denna mandatperiod)

I Dagens Industri beskriver Jan Jörnmark på ett förtjänstfullt sätt hur subventioner och hyresregleringar som går tillbaka till beslut fattade 1942 har lett fram till en dysfunktionell bostadsmarknad (http://www.di.se/opinion/jan-jornmark-subventioner-orsaken-till-dysfunktionell-bomarknad).

Det behövs reformer på många olika plan för att nå en bostadsmarknad i balans. Regeringen är svag och saknar därför handlingskraft men en hel del reformer borde kunna genomföras med stöd av en riksdagsmajoritet. Jag ger mig avsiktligt inte in i frågan om varför staten ska finansiera bostadslån med ränteavdrag även om jag tror att det systemet behöver avvecklas över en 30-årsperiod. Jag avstår också ifrån frågan om hyresregleringar utan hänvisar till ovanstående artikel.

I civilrättsliga mål betalar förlorande part för den andra partens kostnader. Det är helt kostnadsfritt, det vill säga riskfritt, att överklaga en detaljplan trots att överklagandet i sig orsakar kostnader på många olika plan (bostadsbrist, kostnader för kommunen och kostnader för domstolen).

Ska det vara kostnadsfritt? Man kan tänka sig att den som har överklagat får betala alla kostnader som hör samman med processen eller att en fastställd avgift tas ut för att kunna överklaga. Poängen är att den som överklagar verkligen ska anse sig har fog för sitt överklagande och inte bara ogillar den framtida byggnaden i största allmänhet.

I dag finns endast en instans för att överklaga detaljplaner, Mark- och miljödomstolen, men resurser överfördes inte från Länsstyrelsen när den instansen försvann. Det har lett till att Riksdagens mål om snabba handläggningstider inte nås och detta i en tid när behovet av nya bostäder är skriande. Överklaganden ligger i över ett halvår innan förberedelse för behandling ens har påbörjats.

I bygglovsskedet finns fortfarande två instanser så den som verkligen vill fördröja ett bygge har goda möjligheter att fördröja demokratiskt fattade besluts ikraftträdande.

Bostadsminister Peter Eriksson (MP) utlovade förslag på reformer från regeringen under hösten 2016 efter att de bostadspolitiska samtalen havererade i somras. Om 3 dagar välkomnar vi 2017 men inga förslag har kommit eller behandlats av riksdagen.

Jo, en förändring gäller faktiskt från årsskiftet. Riksdagen har beslutat att ändra reglerna för uppskovsbidrag men det leder inte till mer bostadsbyggande men kanske till en något snabbare omsättning av bostäder som har blivit lite för stora när barnen har lämnat boet.

Vi på kommunal nivå behöver också stärka en kultur där ja till en detaljplan är huvudlinjen och nej undantaget, i alla fall om vi menar allvar med att ungdomar, nyanlända och andra grupper som står utanför bostadsmarknaden åtminstone bör få möjlighet att skaffa sig en bostad. Bostadsbristen leder i sig till att priserna för bostadsrätter och villor fortsätter att stiga i rask takt. Det är bra för oss som redan har en bostad men inte för samhället.

Avslutningsvis nämner jag Lagen om Allmänna Vattentjänster som nog är det starkaste hindret för utbyggnad utanför tätorten. Kopplat till att planhandläggare har seglat upp som ett bristyrke i Sverige gör detta att det också behövs förenklade krav på planprocesserna och utbildning av fler med plankompetens på landets universitet och högskolor. Det kommer att ta flera år innan nya studenter examineras.

Klas Bergström

Ordförande (M) i kommunstyrelsen i Knivsta.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!