Det var många som lyfte ett varningens finger när regeringen sänkte nivån på ROT-avdraget för några år sedan. Fler svartjobb och färre nya, vita jobb var farhågorna. 

I dag ser vi i bygg- och installationssektorn tyvärr tydliga tecken på att svartarbetet ökar igen.

Dessutom visar de senaste siffrorna från Kantar Sifo att närmare varannan svensk (48 procent) tror att viljan att köpa svarta hantverkstjänster har ökat sedan ROT-avdraget sänktes. Regeringen Löfven, som valde att inte lyssna på varningarna, gjorde med andra ord en felbedömning.

I somras höjdes taket för RUT-avdraget till 50 000 kronor, vilket innebär att taket nu är lika för alla oavsett ålder. Samtidigt har regeringen valt att utreda om RUT-avdraget ska utökas ytterligare till att även omfatta exempelvis möjligheten att lämna bort smutstvätt och ommöbleringstjänster. Regeringen menar att RUT-reformen kan bidra till ökad sysselsättning, framförallt bland personer med svagare anknytning till arbetsmarknaden, och att den dessutom kan bidra till minskat svartarbete. 

Ett steg i rätt riktning kan tyckas. 

Men om det är fler arbetstillfällen och ett kraftfullt verktyg mot svartarbete som regeringen vill ha – varför satsar inte finansminister Magdalena Andersson (S) då på både RUT och ROT?

I dag är RUT-avdraget 50 procent av arbetskostnaden medan ROT ligger på 30 procent. Det finns ingen logik i att endast lägga fokus på att utöka RUT-avdraget när ROT-reformen bevisligen ger samma viktiga effekt. Här borde politikerna satsa på att jämställa även procentsatserna, det vore logiskt. 

Den senast genomförda undersökningen av Kantar Sifo visar att mer än varannan tillfrågad (53 procent) tror att om ROT-avdraget återställs till 50 procent skulle det ha stor effekt när det gäller att skapa nya arbetstillfällen inom hantverksyrken. Dessutom tror nästan sju av tio (66 procent) att viljan att köpa vita hantverkstjänster skulle öka om ROT-avdraget återställdes till 50 procent. Och resultatet är detsamma, oavsett ålder, kön och region i landet.

ROT-avdraget har en stor samhällsekonomisk betydelse och handlar om mer än att människor ska ha större möjlighet att kunna köpa bra hantverkstjänster och renovera sina hem.

Detta är naturligtvis positivt, men reformen inbegriper långt fler aspekter som är viktiga för Sverige.

1. Nya jobb – Våra erfarenheter och analyser visar att ROT-avdraget möjliggjorde för små och medelstora företag att skapa nya jobb. På så sätt kunde fler människor komma in på arbetsmarknaden och få sysselsättning. Men efter att ROT-avdraget sänktes från 50 till 30 procent av arbetskostnaden finns tydliga tecken på att svartjobben har ökat. Och detta sker i ett läge när till exempel unga, nyanlända och långtidsarbetslösa behöver komma in på arbetsmarknaden. Samtidigt är behovet av bostäder större än på mycket länge, särskilt i storstadsregionerna.

2. Statskassan – ROT-avdraget handlar också om att motverka oseriösa aktörer, som riskerar att slå ut seriösa företag som vill verka på en sund marknad. 

Vi behöver värna om våra seriösa företagare, det är dessa arbetsgivare som kan skapa jobb och som bidrar med pengar till statskassan via skatter och avgifter. Pengar som kan användas till vård, omsorg och skola. 

Frågan om reformen är för dyr har ställts. Men ett återställt ROT-avdrag betalar sig i form av nya vita jobb och fler intäkter till staten genom moms och arbetsgivaravgifter. Beräkningar från tidigare år som Ekonomistyrningsrådet har gjort visar tydligt på detta och det finns inget som tyder på att dessa kalkyler skulle ha ändrats eller är inaktuella.

3. Sunda branscher – Tillsammans inom bygg- och installationssektorn strävar vi efter branscher utan fusk och mygel. Vi vill motverka att redan utsatta människor på arbetsmarknaden utnyttjas som svart arbetskraft. Det handlar helt enkelt om vilka arbetsförhållanden våra medarbetare ska ha. Vita jobb innebär att den som utför arbetet är försäkrad, får pensionspremien inbetald, erhåller en avtalsenlig lön och arbetar i en säker arbetsmiljö – alla förmåner som den som jobbar svart saknar.

Att ROT-avdraget är populärt råder det inget tvivel om. 

Enligt Kantar Sifos undersökning tycker nästan sex av tio (58 procent) att ROT-avdraget bör återställas till 50 procent av arbetskostnaden.

Sju av tio (70 procent) anser att ROT-avdraget har stor betydelse för att motverka svartarbete och fusk. Fler än varannan svensk (55 procent) instämmer också i att ROT-avdraget är en reform för alla, oavsett inkomst. Även här är svarsmönstret detsamma oavsett kön, ålder eller var i landet man bor.

Samtidigt visar Skatteverkets senaste siffror att i september i år hade antalet köpare av ROT-tjänster minskat med cirka 20 procent, jämfört med september 2015 (strax innan regeringen sänkte avdraget vid årsskiftet 2015/2016).

Under samma period minskade antalet utförare av ROT-tjänster med 21 procent. Samtidigt har beloppet minskat med cirka 51 procent, varför vi kan befara att fler större måleriarbeten har gått till den svarta sektorn.

Det syns också tydliga tecken på en minskad tillväxt, ökade arbetslöshetssiffror, och tillsammans med en stor ekonomisk osäkerhet krävs effektiva reformer för att minska riskerna för en utdragen lågkonjunktur.

Därför vill vi uppmana finansminister Magdalena Andersson och regeringen att inte göra samma felbedömning igen. Se till helheten och ROT-reformens alla positiva effekter på flera plan – samhället i stort, företagen och individen. 

I en tid då det krävs handlingskraft med väl dokumenterade reformer som ger resultat så kan regeringen inte bara satsa på RUT-avdraget utan ROT-avdraget behöver återställas till 50 procent av arbetskostnaden och på sikt även höjas till 75 procent.