Sikta på långsiktiga VA-investeringar

Att inte investera i rör och ledningar kan bli en dyr historia för många kommuner, skriver Erik Simonsen med flera.

Debatt2020-12-02 03:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

VA-avgifterna ökar i genomsnitt med 3,8 procent i år. Ökningen motsvarar nästan investeringsbehovet för att underhålla systemen för vatten och avlopp. Enligt organisationen Svensk Vatten krävs det en taxehöjning på fyra procent för att upprätthålla standarden. Skillnaderna i olika kommuner är dock stora och som mest förekommer taxehöjningar på över 20 procent.

En under många år alltför låg utbytestakt, tätare städer och klimatförändringarna ställer nu stora krav på ökade investeringar. Det är i detta läge viktigt att investeringarna görs rätt så att vi får långsiktiga lösningar. Vi har inte råd med ”billiga” lösningar som blir dyrare i längden. VA-näten måste med nödvändighet byggas hållbara och miljövänliga för framtida generationer. 

Betongrörsgruppen, som samlar företag som arbetar med VA-ledningar för självfall, avlopp och dagvatten, har som mål att livslängden för nya investeringar ska vara minst 150 år. Under våren har vi haft kontakt med de flesta kommunerna i Sverige och bland annat frågat om hur de ser på livslängden när de gör VA-investeringar. När många nu gör stora satsningar på VA-näten är det därför glädjande att över 100 kommuner har ett livslängdsmål på över 100 år för nya VA-ledningar. Tio kommuner har dessutom redan 150 år som mål. 

Vår uppfattning är att det är möjligt att bygga VA-nät med längre livslängd utan att rören skadas av slitage eller natur. 150 år bör vara ett mål för en realistisk utbytestakt, och även ett mål att ha i åtanke när nya rör läggs. Som tillverkare av rör i betong ser vi det som självklart att arbeta för såväl en ökad livslängd som för att matcha samhällets ökade krav. Därför har vi tagit fram en projekteringspolicy med tankar och principer för ett hälsosamt, effektivt och hållbart VA-nät med fokus på självfallsledningar.

Dagens rör kan utan problem tjäna oss i 150 år, vilket är vad både samhället och ekonomin kräver. För att nå upp dit måste dock kraven på alla parter vara högre än de är idag, och kraven behöver ställas såväl under projektering, upphandling, byggnation som förvaltning.

Om inte Sveriges kommuner och VA-huvudmän agerar i en långsiktig anda, kommer notan att hamna hos barn och barnbarn. Det är inte rätt och rimligt att framtida generationer ska betala för dagens beslut eller brist därpå. Vill vi lämna efter oss ett hållbart samhälle måste det arbetet intensifieras nu.