Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten har nyligen presenterat ett första förslag till strategi för hållbar utveckling av fiske och vattenbruk i Sverige. Strategin omfattar såväl yrkesfiske som fritidsfiske och fisketurism samt odlingar av djur och växter i vatten. Förslaget till strategi innehåller dels en vision, dels huvud- och delmål för fiskets och vattenbrukets framtida inriktning.
Vi ser på den föreslagna strategin utifrån yrkesfiskets –främst yrkesfiskare i Roslagen – horisont. Det förslag till strategi som presenteras sammanfattas i ”Svenskt fiske och vattenbruk är attraktiva, lönsamma och hållbara näringar som bedrivs inom ekosystemens bärkraft och kännetecknas av konkurrenskraft, miljöhänsyn och samhällsnytta”.
De huvudmål och delmål som sedan presenteras är ett förslag utan någon redovisning av nuläget. Vi har inte något emot att en strategi eller huvudmål/delmål formuleras men är angelägna om att detta strukturella arbete sker mot bakgrund av en klar redovisning av hur situationen ser ut idag.
För yrkesfiskarna i Roslagen är det viktigt att vi ser att myndigheterna dels har en samsyn med oss när det gäller dagssituationen, dels strävar efter att finna åtgärder som undanröjer problemen. Det sägs mycket positivt om att ha yrkesfiskare längs roslagskusten men alltför få tränger in i de problem som finns. Detta gäller även myndigheterna. Låt oss ge några exempel.
Totalstoppet för torskfisket har för några av oss inneburit att de ställs utan inkomstmöjligheter då licens för annat fiske, t.ex. lax, inte beviljats. Myndigheterna har inte redovisat någon analys av de stora trålarnas utfiske i Ålandshav och norra Östersjön – ett fiske som kraftigt minskar fångsterna för kustfiskarna och som inte minst rubbar den ekologiska balansen. Vi efterlyser konkreta åtgärder för att följa upp det storskaliga fisket inte minst mot bakgrund av medias rapportering av felaktig redovisning av fångster. Vi har inte sett myndigheternas analys och förslag till åtgärder när det gäller den påverkan som för stort antal gråsäl och skarv utgör.
Inte heller har myndigheterna underlättat en nyrekrytering av yrkesfiskare – den nuvarande gruppen har en hög medelålder varför en nyrekrytering är nödvändig om det framgent ska finnas kvar några yrkesfiskare.
Vi vill här lyfta fram det initiativ de fyra länsstyrelserna kring södra Östersjön har tagit i början av mars. De har bjudit in till en dialog om fisket i södra Östersjön. De har också bilagt en lägesbeskrivning som i tillämpliga delar också är aktuell för fisket och yrkesfiskarna längs roslagskusten. De konstaterar att i Agenda 2030 finns som mål att säkerställa tillträde för kustfiskarna till marina resurser. Länsstyrelserna anser att resursfördelningssystemet måste ge kustfisket företräde till kvoterna framför det storskaliga fisket där fångsten huvudsakligen går till foder. Lokala landningar ger en samhällsnytta dån fångsten bereds och konsumeras i Sverige.
Länsstyrelserna vill att ett åtgärdsprogram tas fram för att stärka lokalt fiske och lokala landningar av fisk. Länsstyrelserna redovisar ett antal förslag till åtgärder.
Vi ser gärna att en motsvarande dialog sker i vårt område. Vi uppmanar länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands och Uppsala län att ta ett sådant initiativ och få diskutera konkreta åtgärdsförslag utgående från den faktiska situationen i Ålandshav och norra Östersjön. En sådan dialog skulle tillföra Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten värdefullt underlag i arbetet att formulera strategi. För oss yrkesfiskare skulle det kännas som att någon äntligen lyssnar på oss och är beredd vidta åtgärder.