Robin Keeloniemi tycker att en förutsättning för att gå kursen är att det finns vikarier, så att kollegorna inte får för mycket att göra. "Krisar det på grund av pandemin får vi ta en paus" säger han.
– Jag går alltid ner på knäna när jag ska hjälpa till med stödstrumporna eftersom det spar på ryggen. Arbetsställningar är viktigt, säger Paul Andersson.
Han och kollegorna Robin Keeloniemi och Vian Noori jobbar på Eriksbergs hemvård som vårdbiträden. Idag har de gjort ett prov. De får nämligen betalt för att gå i skolan. De ska bli undersköterskor.
– Det är en otrolig möjlighet att vidareutbilda sig. Och man märker ju på hela arbetsgruppen att intresset ökar när man kan göra det på arbetstid, säger Robin Keeloniemi.
Under tiden de sitter i skolbänken ersätts vårdbiträdena med vikarier.
– Hade kollegorna inte fått in vikarier hade vi aldrig gått med på att gå kursen. Det är en förutsättning, säger Vian Noori.
I höst var det egentligen tänkt att 29 vårdbiträden skulle gå kursen på kvällstid. Men tack vare en satsning från regeringen kunde kommunen dubbla det till 56 platser totalt. Och alla får gå på arbetstid istället för på kvällen, berättar Caroline Hoffstedt, ordförande i kommunens äldrenämnd.
Hade inte den här satsningen behövts innan pandemin?
– Man kan alltid säga att ett beslut borde kommit tidigare, men de här insatserna möjliggör att vi höjer statusen och kvaliteten för en oöverskådlig framtid, säger Caroline Hoffstedt (S).
Caroline Hoffstedt (S) är ordförande för äldrenämnden i Uppsala kommun. Hon jobbar hemifrån men träffar UNT utanför sitt "kontor".
Äldreomsorgens vårdbiträden har det redan tufft och kan inte förväntas att vidareutbilda sig på fritiden, tycker hon.
– Att begära att ett vårdbiträde som jobbar ett helt pass sedan ska sätta sig med skolböckerna eller gå på kvällskurser är inte rimligt, säger hon.
Vårdbiträdet Vian Noori är väldigt tacksam. Hon har jobbat i tjugo år i kommunen – hon har inte bytt arbetsgivare en enda gång sedan hon kom till Sverige. Hon arbetade som städare åt kommunen i flera år, tog extrapass i hemtjänsten och fick chansen för tre år sedan att helt byta yrke.
– Men eftersom jag var ensamstående kunde jag inte utbilda mig på kvällarna, säger hon.
Vian Noori hade inte tid att gå på kvällskurserna och bli undersköterska, eftersom hon är ensamstående mamma. Men nu erbjuds personalen gå på betald arbetstid.
Att kunna vidareutbilda sig på arbetstid passar henne därför perfekt.
– Nu lär jag mig till exempel om den svenska äldrevårdens historia, säger Vian Noori.
Äldreomsorgen har tagit stryk under pandemin, säger socialministern Lena Hallengren (S).
– Pandemin har blottat hur viktig äldreomsorgen är. Inom de närmaste fem åren kommer vi vara tvungna att rekrytera hundra tusen undersköterskor till äldreomsorgen i landet. Det är ett för stort ansvar att lägga på varje enskild kommun. Därför behövs det en gemensam satsning, säger Lena Hallengren.
Ska det krävas en pandemi för att se att äldreomsorgen behöver de här resurserna?
– Villkoren i äldreomsorgen har länge varit i fokus för mig och regeringen. Men pandemin har satt välfärdens behov i blixtbelysning. Det är viktigt att det tillsammans med ekonomiska tillskott kan leda till förbättrad äldreomsorg på många platser nu, bland annat i Uppsala, säger Lena Hallengren.
På Eriksbergs hemvård har vårdbiträdena precis avslutat sin första delkurs på två och en halv vecka. De ser fram emot sin examen.
En positiv effekt är att fler kan få medicinsk delegering. Brukarna är både fler och sjukare inom exempelvis hemtjänst och hemsjukvård än tidigare.
– Det kan innebära att vi kanske börjar ta blodprover och på så vis avlastar våra kollegor, säger Paul Andersson.
Paul Andersson, aspirerande undersköterska, tycker det känns bra att få på papper det man redan gör i vården. "Jag känner mig självsäkrare" säger han.
Den nya kompetensen kan sedan smitta av sig på resten av verksamheten.
– Sedan kanske vi kan handleda nya kollegor och praktikanter på jobbet, säger Robin Keeloniemi.