Debatt Helena Jonsson, LRF, förespråkar i UNT att vi ska utnyttja skogen mer än vi gör idag: enligt henne är det bra för klimatet och inget problem för den biologiska mångfalden. Men forskningen håller inte med.

Naturvårdsverket förklarar det enkelt: "Vid all förbränning bildas koldioxid, som bidrar till växthuseffekten" och så är det.

Det betyder att även produkter från skogen som är förnybara släpper ut koldioxid när de eldas. I ett perspektiv på 50-100-år är utsläppen från skogsbiobränslen värre för klimatet än fossila bränslen. Om man räknar ihop utsläppen från allt det som det svenska skogsbruket producerar (istället för att kvitta dem mot skogens tillväxt) får man hissnande 240 miljoner ton CO2 per år. Nästan fyra gånger så mycket som utsläppen från övriga sektorer i Sverige – tillsammans. Det skulle gynna klimatet om dessa utsläpp minskades, t ex genom minskad produktion av kortlivade energikrävande massa- och pappersprodukter.

Vad gäller skogens biologiska mångfald är naturvårdsforskning och myndigheter överens om att det nuvarande skogsbruket inte är hållbart, tvärtemot vad Jonsson hävdar. Två exempel från myndighetspublikationer: "För närvarande är skogsbruket inte långsiktigt hållbart med avseende på biologisk mångfald." (Sveriges rapport till FN om uppfyllelsen av konventionen om biologisk mångfald, 2010) och "För många skogsarter som naturligt har sin hemvist i landet är större delen av landskapet därför inte längre möjligt att överleva i." (Skogsstyrelsen 2009).

Vad borde då göras? Vi borde bevara kollager och biologisk mångfald genom att låta bli att avverka gamla naturskogar, och skydda dem långsiktigt. Vi bör också övergå till blandskog istället för monokulturer av barrträd, eftersom lövträd kyler klimatet mer än barrträd. Det skulle också gynna skogens biologiska mångfald, som är viktig att värna eftersom den ger oss en rad olika livsviktiga ekosystemtjänster och ökar motståndskraften mot klimatförändringarnas effekter. Slutligen borde vi skörda träd på ett sätt som bevarar så mycket som möjligt av kolet i skogsmarken genom plockhuggning och ett naturnära skogsbruk. Överge kalhyggesbruket. Skydda Skogen har också skogsägare som medlemmar, som hör av sig och vill att vi ska göra något åt den kalhyggespropaganda de får i brevlådan.

Jonsson pratar om globala perspektiv. Det vi främst behöver göra i ett globalt perspektiv är att själva konsumera mindre, bland annat mindre skogsprodukter och mindre energi t ex genom att göra byggnader energineutrala så att de inte kräver energi för uppvärmning. Det är knappast ett bra miljöargument att producera mer av något bara för att det finns en efterfrågan på det, så länge det inte gäller att uppfylla mänskliga grundbehov.

För att upplysa beslutsfattare och allmänheten om sambanden mellan klimatproblemet och skogsekosystem har vi skapat en ny webbsida http://klimatetochskogen.nu på svenska och engelska. Den ger information baserad på den senaste forskningen med länkar till forskningsartiklarna och även kortare sammanfattningar. Vi hoppas att näringen också läser på. Informationen på webbsidan borde snarast användas till omprioriteringar i klimatarbetet i Sverige och EU om vi på allvar vill efterlämna en planet som det går att leva på.

David van der Spoel

Elin Götmark,

Föreningen Skydda Skogen.