Vuxna ska inte ha gräddfil i asylsystemet

Det är oerhört viktigt att fortsatt skilja barn från vuxna män i asylprocessen och på boenden.

Åldersbedömningar resulterade i att 78 procent av de 9 000 afghaner som sökte asyl genom gymnasielagen fick åldern uppskriven.

Åldersbedömningar resulterade i att 78 procent av de 9 000 afghaner som sökte asyl genom gymnasielagen fick åldern uppskriven.

Foto: Luca Bruno

Ledarkrönika2020-06-24 02:34
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En av de frågor som varit allra mest talande för bristen på sans i svensk migrationspolitik är den om medicinska åldersbedömningar. Sverige valde på grund av hård kritik – och till skillnad från andra europeiska länder – att ersätta den vedertagna metoden av röntgen av hand och nyckelben med den mindre beprövade metoden där knän och visdomständer röntgas för att fastställa en asylsökandes ålder. 

Men även denna metod kritiserades. Statens medicinsk-etiska råd har påpekat osäkerheter i den och Miljöpartiet har drivit på för att den ska granskas. 

Under 2019 beslutade slutligen regeringen att granska Rättsmedicinalverkets arbete med åldersbedömningarna. Och nu ska en utredare titta på det "aktuella vetenskapliga kunskapsunderlaget". Den 31 maj 2024 ska utredningen vara klar (SR 11/6).

Justitieminister Morgan Johansson (S) påpekar att “vi kan inte gå tillbaka igen till en ordning där Sverige är det enda land i vår omvärld som inte har möjlighet att genomföra medicinska åldersbedömningar”. Gott så.

Åldersbedömningar resulterade som bekant i att 78 procent av de 9 000 afghaner som sökte asyl genom gymnasielagen fick åldern uppskriven (Expressen 18/5 2018). Att vi under en lång period inte hade några ålderstester var sannolikt en anledning till att närmare 40 procent av Europas ensamkommande kom till Sverige under 2015 (Europaportalen 3/6 -16). En person under 18 år har helt andra rättigheter än den som är över 18 år och beviljas i mycket högre grad asyl. 

Det är därför inte konstigt att troligtvis många asylsökande uppger en lägre ålder än deras verkliga. Många hade gjort samma sak. Det märkliga är snarare det tabu som omgärdat frågan. Länge uppfattades det som suspekt att påpeka att det fanns vuxna män som uppgav att de var barn. Politiker och läkare brännmärktes. Påståendet att det fanns vuxna bland asylsökande barn kallades för en “myt” av Rädda Barnens dåvarande generalsekreterare Elisabeth Dahlin (SVT 18/12 -15). Vänsterpartiets rättspolitiska talesperson Linda Westerlund Snecker menade att det var “rasism” att påstå att asylsökande ljög om sin ålder (Expressen 12/8 -15). 

På grund av detta kommer det att ha tagit närmare tio år efter att den stora vågen av asylsökande kom till Sverige som en utredning om medicinska åldersbedömningar kommer att vara klar. 

Visst kommer frågan att fortsatt vara aktuell. Och visst är det fortsatt viktigt att skilja barn från vuxna män i asylprocessen och på boenden. Men hade Sverige varit ett land som andra hade vi haft fungerande kontroller för länge sedan.