“Just nu borde du tänka på hur vi får det i ett land som går raka spåret mot socialism av ett slag som inte kan genomföras utan att diktaturen följer med på köpet.” Så skrev Sveriges mest älskade barnboksförfattare Astrid Lindgren i ett personligt brev till den tidigare partiledaren för Kristdemokratisk Samling (KDS) Alf Svensson inför valet 1976. 

I dokumentären “Partiledare av guds nåde” (SVT) beskrivs KD:s framväxt, Alf Svenssons 30-åriga partiledarskap och ödesvalet 1976. Valet utmålades av borgerliga som det sista fria demokratiska valet: blir det fortsatt socialdemokrati finns risk att taggtråden rullas ut.

Det såg ut att bli oerhört jämnt, och för att de borgerliga partierna under Thorbjörn Fälldin skulle lyckas bryta S och Palmes maktmonopol, krävdes varenda röst. En röst på KDS betraktades som bortkastad eftersom de inte skulle klara riksdagsspärren. 

Fram till 1976 hade S haft makten i 40 år. Utöver att det är demokratiskt hälsosamt med maktskiften emellanåt så hade också S under sina år i regeringen knutit allt mer makt kring sig. Skatterna slog i taket. I Astrid Lindgrens saga om “Pomperipossan i Monismaninen”, publicerad i Expressen, beskrivs som bekant den maktfullkomliga enpartistaten. Lindgrens marginalskatt låg då på 102 procent. 

Samhället ser naturligtvis helt annorlunda ut än det gjorde på 1970-talet. Men Socialdemokraternas maktinnehav, trots deras historiskt svaga siffror, består. Men till skillnad från då, vilka folkkära kändisar har vi i dag som ifrågasätter till exempel skattehöjningar?

Det är bara att betrakta de senaste årens “kändisupprop”: Under 2010 skrev ett antal artister med Mikael Wiehe, Miss Li och Titiyo i spetsen under för att förmå väljare att rösta mot en Alliansregering. Artisten Danny Saucedo och ett antal andra kändisar skrev 2011 under rubriken i Aftonbladet “Män är klimatbovar”. 33 kändisar gick under 2017 ut i uppropet “Vi står inte heller ut – låt de unga stanna” om amnestin för ensamkommande. 2017 gick artisten Jonas Gardell ut i hård kritik mot dåvarande M-ledaren Anna Kinberg Batra efter att Moderaterna öppnat upp för stöd från SD. 

Någon motsvarighet på den liberala eller borgerliga sidan är svår att finna. Öppet högersympatiserande kändisar går att räkna på en hand: artisten Richard Herrey är moderat. Skådisen Peter Stormare skapade stor förvåning i Sverige efter att i SVT:s tv-soffa beskrivit Sverige som ett skattehelvete. Rapartisten Mange Schmidt spelade under 2010 in en vallåt till Moderaterna. 

Kändiseliten är bedövande rödfärgad. Och kultur spelar roll. Vi behöver en nutida Astrid Lindgren, mer än någonsin