Sverige deltar sedan 2015 med militĂ€r styrka (upp till 70 soldater) i den USA-ledda koalitionen Operation Inherent Resolve (OIR) i Irak. Styrkan skall kunna verka frĂ„n alla baser i Irak med tillĂ€gget âdĂ€r sĂ€kerheten sĂ„ medgerâ. Den förutsĂ€ttningen finns knappast idag.
Efter att USA dragit sig ur överenskommelsen 2018 om Irans kĂ€rnenergiprogram som enhĂ€lligt beslutades av FN:s sĂ€kerhetsrĂ„d har spĂ€nningen mellan Iran och USA ökat dramatiskt. Situationen förvĂ€rrades dĂ„ USA 2018 trappade upp sin kampanj med âmaximalt tryckâ mot Iran och genomförde den 3 januari 2020 den utomlagliga avrĂ€ttningen av den högt uppsatte iranske generalen Qasem Soleimani genom en drönarattack pĂ„ irakiskt territorium
Iran Ä sin sida stöder olika miliser i Irak som genomför attacker mot utlÀndska trupper. Attackerna har intensifierats sedan avrÀttningen av Soleimani.
Situationen i Irak oroar mĂ„nga lĂ€nder i regionen och i Europa. Frankrikes utrikesminister Jean-Yves Le Drian uppmanade den 16 juli, efter ett möte med den irakiska utrikesministern Fuad Hussein, Iraks regering att âfrigöra sigâ frĂ„n âkokande regionala spĂ€nningarâ och markerade dĂ€rmed att Frankrike motsĂ€tter sig Irans och USA:s sjĂ€lvsvĂ„ldiga attacker pĂ„ irakiskt territorium.
Sedan flera Är har Irak balanserat mellan sina tvÄ allierade i Tehran och Washington.
Det har i sin tur lett till att flera lÀnder som ingÄr i den USA-ledda koalition Operation Inherent Response (OIR), dÀr Àven Sverige deltar, dragit sig tillbaka frÄn flera baser och ocksÄ övervÀgt att helt lÀmna Irak.
Medlemmar i koalitionen som Frankrike, Storbritannien och Tjeckien meddelade i slutet av mars att man lÀmnar Irak delvis pÄ grund av coronakrisen men Àven pÄ grund av de ökade attackerna mot koalitionen.
Efter avrÀttningen av Soleimani kom Àven svenska soldater under beskjutning med raketer mot basen Taji, den senaste i mars 2020.
De utlĂ€ndska soldaterna i OIR sitter som fĂ„ngna i baserna dĂ„ konflikten trappas upp. Aftenposten kunde den 14 mars meddela att norrmĂ€nnen fĂ„tt âportförbudâ och order att hĂ„lla sig inne pĂ„ sin bas. Likadant var det för de svenska soldaterna.
BefĂ€lhavaren för den norska styrkan beskrev situationen under attackerna som rent âsurrealistiskâ och menade att man varit utsatt för det största konventionella missilangreppet som genomförts mot nĂ„gon vĂ€stlig styrka i modern tid.
Attackerna mot OIR:s baser har gjort att USA stÀrkt försvaret med Patriotmissiler utan officiellt godkÀnnande frÄn Iraks regering. DÀrmed riskeras fortsatt militÀr konfrontation med alltmer avancerade vapen och motvapen.
Inget tyder pÄ att sÀkerhetssituationen i Irak kommer att förbÀttras sÄ lÀnge konflikten mellan USA och Iran bestÄr.
Opinionen i Irak Àr delad i synen pÄ nÀrvaron av de utlÀndska styrkorna men en majoritet i parlamentet krÀver att den USA-ledda koalitionen lÀmnar landet.
Iraks regering gav den 9:e maj 2020 tillÄtelse till Nato att fortsÀtta utbildningsinsatsen för den irakiska armén. Nato har sedan ett par Är haft en mindre styrka i landet men skall nu utöka och stationera sig pÄ ytterligare tre baser och sedan steg för steg ta över soldater frÄn koalitionen. Danmark kommer att ta över ledningen för styrkan 2021 frÄn Kanada.
Möjligen ser nÄgra av lÀnderna i koalitionen övergÄng till Nato-styrkan som mindre utmanande för irakierna Àn deltagande i den USA-ledda koalitionen.
Om detta kommer att minska riskerna för de utlÀndska trupperna Àr dock osÀkert. Erfarenheterna frÄn kriget i Afghanistan visar att den Nato-ledda Isaf-styrkan uppfattades av motstÄndsrörelsen som en del av USA:s ockupation och attackerades pÄ samma sÀtt som de amerikanska styrkorna.
Redan hösten 2014 dÄ riksdagen tog första beslutet om deltagande i OIR varnade delar av den borgerliga oppositionen för att enbart en inbjudan frÄn Iraks regering Àr för svag folkrÀttslig grund. Insatsen saknade mandat frÄn FN:s sÀkerhetsrÄd och det fanns risk för ett farligt prejudikat för framtiden dÄ den svenska linjen varit att bara delta dÄ det finns ett FN-mandat.
För Sveriges del borde det dessutom nu stÄ klart att vi riskerar att dras in i en större konflikt i regionen om vi fortsÀtter vÄr militÀra nÀrvaro.
Som i flera andra internationella insatser pÄ senare tid finns inga starka svenska sÀkerhetsintressen som motiverar att vi deltar med militÀr styrka i andra lÀnder. Terroristhotet frÄn IS finns i Irak men Àr litet. Det verkliga motivet Àr lojalitet med USA liksom det var med vÄrt deltagande i kriget i Afghanistan.
I riksdagsdebatten om fortsatt svensk trupp i Irak i december 2017 uttryckte försvarsminister Peter Hultqvist det som att vi skall vara en ârelevant och trovĂ€rdig partner i koalitionenâ vilket betyder trovĂ€rdig för USA.
Det Àr hög tid att svenska soldater dras hem frÄn Irak. Vi skall inte dras in i stormaktspelet i Mellanöstern och vi skall inte tumma pÄ folkrÀtten.