Regeringen har misslyckats stå upp för skattebetalarna

Det förslag på återhämtningsfond som EU kommit fram till är ett dråpslag för svenska skattebetalare.

Utrikes 28 juli 2020 12:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I flera dagar har EU-ledarna suttit i intensiva förhandlingar och till sist nått en överenskommelse om nästa långtidsbudget och en återhämtningsfond. En förhandling som blev en besvikelse för Sverige och svenska skattebetalare – Stefan Löfven har inte lyckats i förhandlingarna. 

Konfliktnivån inför att långtidsbudgeten ska antas brukar vara hög, men aldrig tidigare har väl meningsskiljaktigheterna mellan de olika lägren varit så stora som nu. På bordet låg förslag från EU-kommissionen på stora utbetalningar i form av både bidrag och lån. Trots att Stefan Löfven gick in med inställningen om att återhämtningsfonden enbart skulle bestå av lån, består nu den större delen av bidrag. 390 miljarder euro i bidrag kommer att kunna betalas ut under de kommande åren. 

Kostnaderna ska delvis finansieras av höjda avgifter. Sverige som redan betalar en förhållandevis hög avgift, och är bland de största nettobetalarna, får nu lägga ut ytterligare sex miljarder kronor årligen. Bidragen som EU betalar ut ska dessutom lånas upp på världsmarknaden. Under en dryg 30-årsperiod ska lånen sedan amorteras. För Sveriges del innebär det här en kostnad som kommer att behöva täckas av EU-avgiften längre fram.

En annan finansieringskälla är att införa särskilda avgifter som tillfaller EU. Detta rör bland annat finansiell transaktionsskatt och en särskild så kallad digital avgift. Detta kan vara ett förtäckt sätt att skapa nya EU-skatter, något som Sverige alltid varit emot. 

Sverige måste fortsätta att motsätta sig dessa skatter, även om de kallas för avgifter och stå fast vid principen om att skattebeslut på EU-nivå alltid ska tas med enhällighet bland alla medlemsländer.

Avgifterna i sig medför dessutom negativa konsekvenser. Frankrike har nyligen infört en digital skatt som främst drabbar de så kallade Gafa-bolagen: Google, Apple, Facebook och Amazon. Detta har fått till följd att USA hotar med tullar på franska varor.

EU:s inre marknad är avgörande för svenska jobb och Sveriges ekonomiska tillväxt och fortsatta välstånd. Men den nya långtidsbudgeten går i fel riktning på många plan. Att svenska skattebetalare ska betala för villkorslösa bidrag till medlemsländer som inte förmått sköta sina ekonomier är mycket dålig politik. Tyvärr finns det lite som tyder på att de fundamentala strukturproblemen i många EU-länder kommer att lösas av återhämtningspaketet.

Även om detta återhämtningspaket kan hjälpa vissa länder att hantera krisen kommer uthållig tillväxt bara att skapas genom strukturreformer, något som detta beslut skjuter på framtiden. 

Det står nu klart att den svenska regeringen inte lyckades driva linjen om en stramare budget ända in i kaklet, tillsammans i den ”frugala fyran” med Danmark, Österrike och Nederländerna. Tyvärr drabbar det svenska skattebetalares intressen. 

Nu krävs ett hårt jobb för att försvara rättsstatens principer så att skattepengar inte går till EU-länder som nedmonterar oberoende domstolar, medier och grundläggande fri- och rättigheter, att få alla EU-länder att föra en mer balanserad ekonomisk politik och genomföra nödvändiga strukturreformer. Inga skarpa beslut har fattats om nya EU-skatter och Sverige måste framöver fortsätta vara en tydlig motståndare mot dessa. 

Framåt behövs också mer fokus på fri rörlighet och marknadsekonomi inom unionen och mindre fokus på att föra över pengar till länder som aldrig haft ordning på sin ekonomi.

Arba Kokalari, Europaparlamentariker M
Benjamin Dousa, förbundsordförande MUF

Ämnen du kan följa
Läs mer!
Kultur och Nöje

Beiruts konstscen i ruiner efter explosioner

Fotboll

Premier League-klubbarna: Återinför tre byten

Brott & Straff

Belarus: Amerikaner gripna inför presidentval

Bilsport

Bottas förlänger med Mercedes

Sverige

Tegnell vill inte släppa på maxgränsen

Visa fler