Bättre att satsa på modersmålsundervisningen

Brister i modersmålsundervisningen bör åtgärdas med satsningar, inte med att hela ämnet skrotas, skriver artikelförfattarna.

Sverige 9 oktober 2020 14:11
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Modersmålsundervisning för barn med annat modersmål än svenska ifrågasätts med jämna mellanrum av såväl privatpersoner som företrädare för olika politiska partier. Och vi forskare brukar svara med samma tydliga besked på de ofta felaktiga föreställningarna som ligger till grund för ämnets ifrågasättande.

Nu senast är det Kristdemokraterna (KD) som säger sig vilja avskaffa modersmålsundervisning i den svenska skolan. Förslaget är framtaget av en skolpolitisk arbetsgrupp och har stöd av partistyrelsen. Det kommer att behandlas av partiets partifullmäktige under fredagen den 9 oktober. Då blir det tydligt om KD vill göra Sverigedemokraterna sällskap som det andra riksdagspartiet som vill skrota modersmålsundervisningen.

KD:s partisekreterare Peter Kullgren, som intervjuades i Ekot torsdag 8 oktober, förklarar att forskning inte är entydig i fråga om nyttan av modersmålsundervisningen. Vi som forskar om flerspråkighet, modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kan dock intyga att detta inte stämmer. Solida forskningsresultat från såväl svenska som internationella studier visar att utvecklade kunskaper i modersmålet gynnar såväl utvecklingen av andraspråket svenska som det allmänna kunskapsinhämtandet. På Kristdemokraternas hemsida hänvisar man faktiskt idag till den här forskningen. Där skriver man under rubriken «Politik A-Ö» under uppslaget Modersmål: «Det är viktigt med modersmålsundervisning då forskning visar att goda kunskaper i modersmål underlättar inlärningen av nya språk.» Varför ifrågasätter KD denna forskning nu?

Kullgren framhåller i Ekot-intervjun att det finns en rad brister i modersmålsundervisningen som motiverar att ämnet bör skrotas. Vi håller med om att ämnet modersmål är eftersatt på många skolor. Många modersmålslärare har en svår arbetssituation, bland annat till följd av brist på samverkan med skolans övriga undervisning, brist på läromedel, begränsad undervisningstid, samt problem med schemaläggning och undervisningslokaler. Vi drar dock en annan slutsats än KD: en bristande organisation får inte leda till att man lägger ner denna viktiga pedagogiska verksamhet; det vore att kasta ut barnet med badvattnet. Tvärtom borde man istället åtgärda dessa brister enligt de förslag som två färska statliga utredningar om modersmålsundervisning från 2017 och 2019 har lagt fram. 

Utöver de rent utbildningsmässiga positiva effekterna av modersmålsundervisning vill vi också betona att modersmålsundervisningen är oerhört viktig för flerspråkiga barns psykosociala utveckling och för kontakten med föräldrarnas kulturella bakgrund. Modersmålslärare fungerar också som integrationsarbetare, som viktiga broar mellan skolan och barnens hem. Modersmålsundervisningen är dessutom ett av de effektivaste verktygen för att försörja samhället med de avancerade språkfärdigheter som krävs för en exportorienterad ekonomi som Sverige i dagens alltmer globaliserade värld. 

Det behövs mer satsning på modersmålsämnet, inte mindre. Det betyder inte att detta står i motsättning till satsningar på undervisning i svenska, såväl för barn som vuxna med annat modersmål. Tvärtom: både modersmål och svenska behövs, inte antingen eller.

Memet Aktürk Drake, universitetslektor i svenska som andraspråk, Uppsala universitet
Ellen Bijvoet, docent i tvåspråkighet, Uppsala universitet
Natalia Ganuza, professor i svenska språket med inriktning mot sociolingvistik, Uppsala universitet
Anna Sahleée, universitetslektor i svenska som andraspråk, Uppsala universitet

Ämnen du kan följa
Läs mer!
Uppsala

Kastade bangers på bil - fångades i trygghetskameran

Fotboll

Efter 17 matcher - Sirius bröt trista sviten

Fotboll

Sirius hittade sig själva igen

Fotboll

"Jag tänker att jag ska vara lugn och trevlig ..."

Innebandy

Olika coronaregler för herr- och damlag i allsvenskan

Visa fler