Sedan tidigare står det klart att teaterlinjen går i graven för att stärka ekonomin hos huvudmannen Region Uppsala. Ekonomin är också ett av motiven för att tillfälligt stänga de övriga estetiska utbildningarna (konstlinjen, musiklinjen och skrivarlinjen). Men i grunden finns en mångårig konflikt på skolan.
– Det handlar om ett stort och långvarigt arbetsmiljöproblem. Region Uppsala har lagt ned stora resurser på att komma till rätta med konflikten mellan lärargruppen å ena sidan och rektor och ledningen å den andra, säger Cecilia Linder (M), ordförande i kulturnämnden.
Enligt henne handlar det om att de cirka 15 lärarna på de estetiska utbildningarna vägrar rätta sig efter regler som rektor ställt upp. Det har bland annat handlat om arbetstiderna och administrativa rutiner.
– Det har skurit sig rejält trots många försök att rätta till situationen. Nu återstår egentligen bara att pausa kurserna. Men inriktningen är att de estetiska utbildningarna ska återkomma till Wik, säger Cecilia Linder.
Hon betonar att det rör sig om ett förslag från kulturdirektören och rektor. Hennes bedömning är dock att det finns politisk enighet i nämnden om att fatta ett sådant beslut vid mötet 26 maj.
Det betyder i så fall att enbart tolkkurser kommer att ges ute på Wik till hösten. Däremot pekar mycket på att Wiks allmänna kurser, som dock ges på Uppsala folkhögskola i Ultuna, byggs ut.
– Det hänger ihop med att staten aviserat en satsning på folkhögskoleutbildningar till följd av ökad arbetslöshet i coronautbrottets spår, säger Cecilia Linder.
Hon beklagar att det lutar åt en pausning men konstaterar samtidigt att det inte gått att lösa den mångåriga konflikten med hjälp av företagshälsovård och konsulter.
AnnaLena Åberg, föreståndare på skrivarlinjen, tog emot beskedet från Region Uppsala med bestörtning. Hon har jobbat som lärare på Wik sedan 1983, tidvis även som rektor.
– Det här är chockerande. Wiks folkhögskolas estetiska kurser har ett gott rykte med många sökande elever varje år. Uppenbarligen finns det ett stort behov av våra utbildningar, säger hon.
Hon delar Cecilia Linders åsikt om att det finns en konflikt i botten. Enligt AnnaLena Åberg finns det stora skillnader i synsättet på vad en folkhögskola är och hur verksamheten ska bedrivas.
– Folkhögskolan har traditionellt varit fri. Verksamheten har formats av rektor och lärarna. Vi hör till Region Uppsala som styrs av politiker. Jag anser att deras roll är att peka ut riktningen, inte detaljstyra vårt kursutbud.
Hon menar att Region Uppsala försöker pressa in folkhögskolelärarnas vardag i fyrkantiga mallar och system som kanske fungerar på andra typer av arbetsplatser.
– Vår verklighet ser inte ut så. Vi har konserter, uppläsningar och annat på tider som ligger utanför den egentliga arbetstiden. Vi umgås med eleverna, det är en del av utbildningen. Tyvärr finns det ingen förståelse för det, säger hon.
Enligt henne hade pausningen gått att undvika om det skett konstruktiva samtal och om det funnits en kompromissvilja från Region Uppsala.
AnnaLena Åberg tror att det blir svårt att återuppta utbildningarna.
– Det låter som en utopi. Har man en gång skrotat en utbildning så tar det flera år att bygga upp den igen.
Själv lämnar hon Wik inom kort och blir pensionär tidigare än planerat.