För att bromsa klimatförändringarna vill Vattenfall suga upp koldioxid från rökgaserna vid sin anläggning i Boländerna i Uppsala. Det går att göra genom en teknik kallad CCS, Carbon Capture och Storage. Den infångade koldioxiden kan sedan lagras i till exempel berggrunden.
Enligt planerna ska till en början 200 000 ton fångas in årligen i Boländerna, vilket ungefär motsvarar utsläppen av koldioxid från trafiken i Uppsala. Sedan koldioxiden separerats och omvandlats till vätska ska den transporteras med båt till Norge och lagras i hålrum under havet.
Vattenfall ansöker nu om en miljard kronor från EU för att bygga CCS-anläggningen i Boländerna och besked väntas i vår.
Nader Padban, som arbetar med CCS-projektet inom Vattenfall, säger att tekniken för infångning av koldioxid är fullt utvecklad.
– Tekniken är beprövad, den kommer inte att sätta hinder i vägen. Om det hela blir av hänger mer på finansieringen, uppger Nader Padban.
I framtiden skulle siffran för infångning av koldioxid vid anläggningen i Boländerna kunna mer än fördubblas, från 200 000 till 500 000 ton årligen, tror Vattenfall.
500 000 ton utgör drygt hälften av de totala årliga utsläppen inom Uppsala kommun, som uppgår till nära en miljon ton. Den siffran inkluderar allt från uppvärmning av bostäder och utsläpp från industrier till flygresor med mera men dock inte Uppsalabornas konsumtion.
CCS–anläggningen ska suga upp koldioxid från de utsläpp som bildas när Vattenfall tillverkar bland annat fjärrvärme.
En stor del av fjärrvärmen framställs genom att grenar och annat skogsavfall eldas upp. I och med att de skogsprodukter som förbränns har bundit kol från luften när de vuxit upp blir det inget nettotillskott av kol i atmosfären vid fjärrvärmeproduktionen.
Om dessutom koldioxid från rökgaserna fångas in blir det totalt sett en minskning av koldioxid, är tanken.
CCS-enheten i Boländerna ska enligt planerna även ta hand om koldioxid från fossilt material, exempelvis plast som finns i soporna som eldas upp där.
Priset för att fånga in, transportera och lagra koldioxiden beräknas till cirka 1 000 kronor per ton. Kostnaden för de 200 000 ton som planeras i Uppsala skulle i så fall bli ungefär 200 miljoner kronor.
Vem som ska betala är ännu oklart. En möjlighet är statliga bidrag. En annan är att företag köper "negativa utsläpp" för att klara de utsläppsgränser de är tvungna att hålla.
Magnus Åberg, vid Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik vid Uppsala universitet, har deltagit i en förstudie kring CCS-anläggningen. Enligt honom är knäckfrågan vem som ska betala avskiljningen av koldioxid.
– I nuläget går det inte att sälja koldioxid. Ett nationellt krav på CCS-installation skulle i värsta fall kunna leda till att fjärrvärmekunderna får stå för kostnaden, säger Magnus Åberg.
Det är dock något som Vattenfall utesluter.
Uppsala kommun har som mål att bli klimatpositivt till år 2050. Det vill säga att utsläppen inte bara är nere på noll utan att även redan utsläppta växthusgaser fångas in.
Enligt förstudien som Magnus Åberg arbetat med kan Uppsala uppnå målet att bli klimatpositivt. Men då krävs en rejäl minskning av de befintliga utsläppen, inte minst från trafiken. Dessutom måste mängden infångad koldioxid, exempelvis vid anläggningen i Boländerna, uppgå till närmare 325 000 ton per år.