Mer pengar på att öka tjejers trygghet i city

Socialtjänstens ungdomsjour får två miljoner kronor extra per år under 2020, 2021 och 2022 för att öka vuxennärvaron på stan. Detta enligt det budgetförslag som Uppsalas mittenstyre – bestående av S, MP och L – nu förbereder.

Även i år har Ungdomsjouren fått två miljoner extra för att dubblera antalet socialarbetare i centrala Uppsala och därmed öka tryggheten för tjejer där. Fram tills nu har det dock bara var en temporär satsning.

– Den behöver permanentas för att vi också i fortsättningen ska kunna ha fler vuxna ögon i city. Satsningen har hittills byggt på tillfälliga anställningar, men i och med att den nu blir långsiktig kan Ungdomsjouren planera och bemanna upp på ett annat sätt, säger kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S), som ansvarar för trygghetsfrågor.

Ungdomsjourens socialarbetare är ute på stan både dag- och kvällstid. Den ökade närvaron har gett resultat, enligt Ann-Christine Dahlén, chef på socialtjänsten. Fokuset på unga tjejer har lett till fler orosanmälningar än tidigare.

– Man har uppmärksammat flickor som behöver hjälp på olika sätt. I och med att Ungdomsjouren blivit mer synliga söker också fler upp dem, inte minst oroliga föräldrar som vill få råd och stöd, säger Ann-Christine Dahlén.

Vad innebär det för er att satsningen blir flerårig?

– Socialt arbete är ingen quick fix, så det behöver få ta tid. Hur vi ska använda pengarna på bästa sätt vet vi inte än, vi behöver utvärdera de insatser vi hittills gjort.

Den växande otryggheten bland unga kvinnor i Uppsala har blivit en het politisk fråga. Den stora liv- och hälsa-undersökning som Region Uppsala gör vartannat år visar att tjejers trygghet i city minskat kraftigt mellan åren 2013 och 2019. 2013 svarade 45 procent av flickorna i tvåan på gymnasiet att de alltid känner sig trygga i centrala Uppsala – 2019 var siffran nere i 15 procent. UNT gjorde i vintras en artikelserie där många tjejer vittnade om att de undviker vissa delar av city även dagtid på grund av framfusiga killgäng, och socialarbetare på fältet bekräftade att det blivit ett hårdare klimat på stan.

De två överfallsvåldtäkterna samt två våldtäktsförsöken i somras, som skedde inom loppet av en vecka i centrala delar av Uppsala, spädde på oron.

– Sådana händelser ökar såklart såväl den upplevda som den faktiska otryggheten. Att röra sig fritt i sin hemstad, oavsett kön och oavsett tid på dygnet, är en mänsklig rättighet. Nu är det inte så och det måste vi ändra på. Ökad trygghet är högsta prioritet, säger Erik Pelling som i nästa andetag lovar att utvecklingen ska ha vänt till nästa liv- och hälsa-undersökning år 2021.

Som ordförande för Brottsförebyggande rådet i Uppsala kommer Erik Pelling att i september kalla till en hearing, ett slags stormöte, med fokus på trygghet för unga tjejer i city. En mängd aktörer ska bjudas in, däribland forskare, polis, socialtjänst, skola och ideella föreningar. Syftet är att öka kunskapen och få fram idéer på åtgärder.

– Alla som har kunskaper, åsikter och förslag för att vända den negativa utvecklingen behövs i det här arbetet. Vi behöver gå på djupet i frågan och utgå från fakta. Vi kan inte bara agera på magkänsla när vi genomför insatser.

Är det magkänsla som styrt beslut hittills?

– Nej, de åtgärder som gjort hittills – så som övervakningskameror, ordningsvakter och fler socialarbetare på stan – är viktiga. Men vi behöver uppenbarligen göra mer och jag tror att det finns idéer.

Finns pengar avsatta i den kommande budgeten om det kommer fram bra förslag?

– Nej, men beslut om budget tas först i november.

Inte bara otryggheten, utan även kriminaliteten går åt fel håll i Uppsala konstaterar Erik Pelling och hänvisar till de många skottlossningar som varit samt en ökad droghandel. Men han vill inte sprida någon slags "domedagsstämning", som han uttrycker det.

– Uppsala är inte Bagdad. Det handlar om hanterbara problem, men som vi som kommun måste jobba hårdare med.