Stora skillnader i skräp mellan Uppsalas områden

Var fjärde Uppsalabo anser att nedskräpning är ett vanligt förekommande problem i det egna bostadsområdet. Men skillnaderna mellan olika stadsdelar är stora. Hur rent det är påverkar inte bara trivseln – utan också tryggheten.

22 november 2018 07:00

Det minst skräpigt området i Uppsala är Uppsävja-Bergsbrunna. I alla fall enligt den stora trygghetsundersökning som Uppsala kommun gjort, som 4 000 Uppsalabor i 62 bostadsområden besvarat. Ett par av frågorna i den handlade om nedskräpning och skadegörelse.

I Uppsävja-Bergsbrunna svarar ingen – 0 procent – att det är "ganska vanligt" eller "väldigt vanligt" att de upplever nedskräpning i det egna bostadsområdet. Övre Svartbäcken och Södra Gottsunda tycks också vara väldigt rena platser: där säger 1 respektive 2 procent att nedskräpning är vanligt förekommande.

Kontrasten till andra delar av stan är stor. I norra Gottsunda uppger 74 procent av invånarna att nedskräpning är vanligt. I sydvästra Valsätra (Bandstolsvägen), är siffran 72 procent. Gränby, Stenhagen och Kvarnängen är exempel på andra områden där många upplever att det är skräpigt.

Av samtliga som besvarat undersökningen är det 26 procent, alltså drygt var fjärde, som tycker att nedskräpning är vanligt i det egna bostadsområdet.

Och frågan har betydelse. Hur rent ett område är påverkar nämligen hur trygg du känner dig där. Inom forskningen talar man om den så kallade broken windows-effekten.

– Skräp föder mer skräp. Och där det är skräpigt blir det också lättare klotter och skadegörelse, vilket gör att platsen upplevs som otrygg, säger Sofia Hellström, projektledare för minskad nedskräpning i Uppsala kommun.

De områden som upplevs som mest skräpiga är också i stort sett desamma som pekas ut som mest utsatta för skadegörelse. På frågan hur vanligt det är att man i sitt bostadsområde upplever skadegörelse som exempelvis klotter och trasiga busskurer svarade 63 procent i sydvästra Valsätra att det är ganska eller väldigt vanligt. Norra och centrala Gottsunda har också höga siffror, med 57 respektive 55 procent. Därefter kommer mellersta Stenhagen med 46 procent.

– Målet är att åtgärda skadegörelse på kommunens egendom så snart som möjligt. Klotter på kommunens egendom ska åtgärdas inom 48 timmar, hatklotter är extra prioriterat, säger Per-Rickard Rönnberg, enhetschef på Uppsala kommuns renhållningsavdelning.

Av samtliga Uppsalabor som deltog i undersökningen svarar totalt 18 procent att skadegörelse är ett vanligt problem i det egna bostadsområdet. Bärby hage och Skolparken tycks vara mest förskonade, där uppger 1 respektive 2 procent av de boende att problemet är vanligt.

Undersökningen genomfördes under perioden oktober 2017 till februari 2018, men resultaten blev klara först nu i höst. Kommunen kommer att följa upp undersökningen var tredje år, och chansen är stor att resultaten åtminstone för Gottsunda/Valsätra blir bättre. Som en del i handlingsplanen att öka tryggheten i stadsdelen och få bort den från polisens lista över utsatta områden satsar man sedan i våras på att hålla Gottsunda renare. Att snabbt åtgärda skadegörelse har också fått högre prioritet i Gottsunda/Valsätra än i andra områden.

Så hur ofta städas det i Uppsalas bostadsområden? Kommunen åker ut och tömmer papperskorgar 1-3 gånger per vecka. På våren och hösten sopas alla gator och angränsande ytor, under sommaren kan det sedan göras en extrastädning om det varit mycket nedskräpning. Parker och grönområden städas oftare, utifrån behov.

Hur bra tycker du att vi Uppsalabor är på att hålla staden ren?

– Överlag rätt duktiga, de flesta tar reda på sitt skräp, säger Per-Rickard Rönnberg.

Fakta om undersökningen

Enkäten skickades ut av SCB på uppdrag av Uppsala kommun. Den gick ut till 8 900 slumpmässigt valda personer över 18 år, folkbokförda i 62 bostadsområden i Uppsala tätort. Områden som ligger i Uppsala kommun men utanför tätorten har för få invånare och uteslöts därför.

Cirka 4 000 personer svarade, vilket är en svarsfrekvens på 45 procent.

Undersökningen genomfördes oktober 2017 – februari 2018.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Elin Sandow