Larm inifrån psykiatrin: "Kan inte ge säker vård"

I en skrivelse till regionens och Akademiska sjukhusets högsta ledning slår nu anställda inom psykiatrin larm om att trygg och säker vård inte kan ges inom rimlig tid. Exempelvis kan personer med suicidala beteenden få vänta långt över ett år på behandling.

Neddragningar inom psykiatrin i Region Uppsala får stora konsekvenser för patienter. Personalen kan inte ge den vård patienterna behöver, skriver 38 anställda i en larmskrivelse till ledningen.

Neddragningar inom psykiatrin i Region Uppsala får stora konsekvenser för patienter. Personalen kan inte ge den vård patienterna behöver, skriver 38 anställda i en larmskrivelse till ledningen.

Foto: Staffan Claesson/Arkiv

Uppsala län2021-06-11 13:35

Det är 38 anställda inom psykiatrin som slår larm om läget i en skrivelse till regiondirektör Johan von Knorring och Marianne van Rooijen, Akademiska sjukhuset högste chef. Skrivelsen har rubriken "Öppet brev". Många av de som skrivit under, bland annat läkare, psykolog och sjuksköterskor, finns vid mottagningen för unga vuxna, men flera andra enheter är representerade. 

Enligt personalen har de under en längre tid upplevt oro och missnöje över att inte kunna erbjuda trygg och säker vård inom rimlig tid. De skriver också att missnöjet handlar om "hur organisationen fungerar och styrs högre upp och hur delar i organisationen inte hänger ihop." 

Personalen framhåller att det varit systematiska nedskärningar inom flera verksamheter, samtidigt som patientflödet ständigt ökar.

I dag ligger fokus på bedömning snarare än behandling, menar brevskrivarna. Det innebär, hävdar de, att statistiken inte redovisar den faktiska väntetiden till när patienten får behandling.

I värsta fall kan det ta 18 till 24 månader innan patienter med symtom som allvarlig självskada och suicidala beteenden får behandling, skriver de. Även för dem som lever med ADHD och autism och behöver vård uppges neddragningarna vara kännbara genom långa väntetider, ibland flera år. 

"Med nuvarande resurser saknas möjligheten att bedriva den vård vi vill bedriva, och som patienterna faktiskt behöver", skriver personalen. De påpekar att det vare sig är humant eller rimligt att personer med livshotande sjukdomstillstånd ska behöva vänta på vård så länge som i dag.

I brevet framförs inga krav eller önskemål på åtgärder eller dialog. 

UNT söker representanter för personalen samt Johan von Knorring och Marianne van Rooijen. UNT söker även personerna som skrivit det öppna brevet.

Jessica Elgenstierna, presschef på regionkontoret, säger att man inte har hunnit ta ställning till innehållet i brevet.

– Vi får återkomma till den här frågan på måndag, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!