Tusentals höggs ihjäl i Uppsala

På långfredagen år 1520 dödades tusentals danskar och svenskar i Uppsala i vad som skulle gå till historien som långfredagsslaget.

31 mars 2018 14:36

Med tiden föll minnet av slaget i glömska. Men en sommardag år 2001 upptäcktes av en slump människoben vid Slottsbacken i centrala Uppsala. Det var en massgrav med rester från Långfredagsslagets offer.

– Fram tills då hade långfredagsslaget mer eller mindre varit bortglömt, säger Upplandsmuseets chef Bent Syse.

Långfredagsslaget ska ha inletts med att de svenska styrkorna, som var en bondehär, anföll på tre flanker. Det är inte känt exakt var striderna utkämpades.

Danskarna, som segrade, tros ha förlorat närmare 2 000 man. Det totala antalet personer som deltog i slaget beräknats till 4 000-7 000 personer. Uppsala hade vid den tiden runt 2 000 invånare.

– Sannolikt skedde slaget på sankmarkerna som låg mellan Stadsparken och Akademiska sjukhuset. Det krävs utrymme för ett så stort slag och i Uppsala fanns egentligen bara de frusna sankmarkerna att tillgå, berättar han.

Enligt de historiska källorna ska svenskarna först ha pressat tillbaka danskarna från deras ställningar. Men när svenskarna börjat plundra Uppsala lyckades danskarna omgruppera och inledde ett motanfall som slutade med att svenskarna förlorade slaget.

– Vi hade varken tid eller pengar att undersöka hela graven. I det schakt som vi grävde kom vi inte ner till bottnen men vi hittade ändå ben från 64 individer. Massgraven är närmare 1,5 meter djup. Den delen av Slottsbacken är uppbyggd av människoben, säger Bent Syse.

Bakgrunden till Långfredagsslaget var den ansträngda relationen mellan Sverige och Danmark efter Kalmarunionens upplösning i mitten av 1400-talet. År 1517 invaderade den danska kungen Kristian III Sverige. Den 19 januari 1520 sårades den svenska kungen Sten Sture den äldre i ett slag med danskarna på Åsundens is utanför Bogesund. Två veckor senare avled kungen av sina skador. På Långfredagen samma år låg de danska styrkorna förlagda i Uppsala i väntan på anfallsorder mot Stockholm.

Vad vet ni om slaget?

– De historiska källorna är få och inte särskilt pålitliga. Den enda svenska källan är historikern Olaus Petri. Hans uppgifter brukar man ta med en nypa salt, i och med att mycket av den tidens historieskrivningar var beställningsjobb. Men när det gäller långfredagsslaget så verkar det som att Olaus Petri var i Uppsala den dagen. Han nämner bland annat att många svenska drunknade i Fyrisån, säger Bent Syse.

År 2013 gjordes ett fynd i Gustavianums magasin. Då hittades tio glasplåtar, gamla tidens fotonegativ, som är märkta "Massgrav Uppsala 1925" och föreställer en annan massgrav. På den platsen, som ligger i närheten av Tullhuset, är det i dag parkering.

– Vi vet exakt var den massgraven ligger. Det finns ingen påträffad rapport skriven om graven som hittades 1925. Inget av benmaterialet som togs tillvara har återfunnits. Därför kan graven, som ligger vid Fyrisåns strand, inte dateras. Det skulle kunna vara resterna av de drunknade svenskarna som Olaus Petri nämner, säger han.

Vilken innebörd har den geografiska placeringen av massgraven i Slottsbacken?

– Det kan ha legat ett medeltida kapell på platsen. År 1971 gjordes där en mindre arkeologisk undersökning. De ben som då hittades tolkades som en grav för fångar som avrättats på slottet. Det framkom även en fönstersmyg av sten som kan vara från ett medeltida kapell. Massgraven är i så fall anlagd i vigd mark, säger han.

Bent Syse tror att det är svenskar som ligger begravda i Slottsbacken.

Är ni säkra på att massgraven i Slottsbacken är från långfredagsslaget?

– Kol 14-dateringen som vi gjort på benen visar att de dog i början av 1500-talet. Det finns ingen annan händelse än långfredagsslaget som den stämmer in på. Dessutom uppvisar benen tydliga skador från strid, säger han.

Benen har skador som vittnar om ett besinningslöst övervåld och att de stupade har huggits i bitar. Benens skick vittnar även om att kroppsdelarna inte begravdes omgående utan att de låg kvar ovan jord en långre tid.

– Det verkar som om man har städat slagfältet och sedan lagt kroppsdelarna i massgraven. Vi hittade endast fyra kompletta skelett och de låg överst. De var visserligen halshuggna och en hade fått armarna avslitna. Men dessa fyra individer skiljer sig mot övriga ben som bara är kroppsdelar, säger Bent Syse.

Idag finns det ingenting ovan jord som vittnar om långfredagsslagets fasor. De som besöker Slottsbacken har därför ingen aning om vilka hemligheter den vackra platsen ruvar på.

– Egentligen borde det stå en minnesskylt på platsen, säger Bent Syse.

<p>Olaus Petri</p>

Olaus Petri föddes troligen år 1493 i Örebro och dog 1552 i Stockholm. Han var översättare, historiker, diakon och präst. Han nämner även att svenskar blev innebrända i en tegellada i samband med Långfredagsslaget. År 2014 undersöktes en 5300 kvadratmeter stor yta vid Akademiska där ett p-garage skulle byggas. Där hittades spåren från en medeltida tegelindustri från 1200-, till 1500-talet. Några spår från innebrända svenskar hittades inte.

Massgraven under parkeringen vid Östra Ågatan efter att den hittades 1925.

Mer att läsa: Långfredagsslaget - en arkeologisk historia, Upplandsmuseet.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Jens Flyckt