Eva Lundgren åter i skottgluggen

Många män i Sverige sysslar med våld mot kvinnor. Det skriver Uppsalaprofessorn Eva Lundgren i en debattartikel med utgångspunkt i häktningen av den tidigare polischefen Göran Lindberg. Nu har universitets rektor tvingats svara på flera som ifrågasatt hennes lämplighet som professor.

10 februari 2010 09:00
"När ska vi erkänna att polischefen bara är som andra män". Så lyder rubriken till den debattartikel på sajten Newsmill som Eva Lundgren, professor i sociologi vid Uppsala universitet, publicerade för en vecka sedan och som satt henne i skottgluggen - igen.

Hon säger själv att hon varken formulerat eller godkänt rubriken, men i artikeln argumenterar hon mot den stereotypa bild av våld mot kvinnor hon menar råder i Sverige, en bild där män som begår brott anses vara avvikande, och beskrivs som"utsatta stackare; psyksjuka, alkoholiserade, kulturaliserade - män i utanförskap", och där mäns våld mot kvinnor anses vara ett marginellt fenomen. Man "förnimmer ett rasande kvinnohat i Sverige", avslutar hon artikeln.

Det här har retat upp känslorna hos debattörer och bloggare som kallar hennes forskning för "rasistiska fördomar" och "en demoniserande häxjakt på män".
En av dem är Maria Abrahamsson, tidigare ledarskribent på Svenska Dagbladet och nu riksdagskandidat för Moderaterna. På sin blogg kallar hon Eva Lundgrens forskning för "hokuspokusforskning".
- Människor får forska om vad de vill, men jag tycker inte att staten ska vara med och finansiera sådan här forskning. Det finns forskning som visar att män som slår kvinnor är män med psykiska, sociala eller alkoholrelaterade problem. Sådana kan man stöta på överallt i samhället, men de är inte friska, de har den här belastningen, säger Maria Abrahamsson.

Hon säger att hon följt Eva Lundgrens forskning länge.
- Och jag har inte fått mer förtroende för henne med tiden. Eva Lundgren har en ensidig tro på att vad kvinnor säger alltid är rätt. Men vi vet att även kvinnor kan bete sig som svin. Även kvinnor ljuger, säger Maria Abrahamsson.
En annan som reagerat är journalisten och författaren Ann Helena Rudberg. Hon har i brev till rektor Anders Hallberg skrivit att "Eva Lundgren tillhör dem som har demoniserat männen som grupp. Om hon hade gjort detta på ett universitet med vilken annan folkgrupp som helst: romer, katoliker, invandrare eller kvinnor, så hade hon inte kunnat sitta kvar som professor".

Flera personer har som hon nu i brev till Anders Hallberg ifrågasatt Eva Lundgrens professur och forskning. Anders Hallberg har svarat att en forskare ska delta i den offentliga debatten, men att man gör det i eget namn, och inte i universitetets, och att han inte kan eller vill ha synpunkter på de anställdas åsikter.
Ytterligare en av kritikerna är Monica Antonsson, som blev rikskänd när hon ifrågasatte sanningshalten i Liza Marklunds bok Gömda. Eva Lundgrens forskning saknar samhällsnytta och borde "helt enkelt måste läggas ned", skriver hon på sin blogg.

Eva Lundgren säger att hon från vetenskaplig synpunkt tar debatten med ro.
- Hade min forskning varit hokuspokus hade jag inte kunnat disputera, fått forskningsmedel eller kunnat bli professor. Men personligen tycker jag att reaktionerna är obehagliga, säger hon.
Hon tycker att det finns en avgörande skillnad på hennes inlägg och på många av dem som reagerat.
- Jag uttalar mig som forskare som sysslat med detta i många år. Jag har gjort kvantitativa och kvalitativa studier och visat att det inte finns någon speciell avvikande grupp män som gör sig skyldig till våld mot kvinnor. Med en sådan stereotyp bild riskerar man att bli blind i sökandet efter förövarna. Men bland dem som kommenterat min artikel finns ett väldigt tyckande utifrån den här stereotypa bilden, och ett mycket stort hat mot mig, säger hon.
BAKGRUND

Friades från misstanke om fusk i forskningen
Efter uppmärksammade uttalanden om förekomsten av rituella barnamord i tv-dokumentären Könskriget 2005 inledde Uppsala universitet en utredning om forskningsfusk, så kallad oredlighet i forskningen, mot Eva Lundgren. Hon friades från alla misstankar, men fick trots det hård kritik av de två professorer som var satta att utreda fuskmisstankarna.

Professorerna gick längre än bara att utreda fuskmisstankarna och ifrågasatte trovärdigheten i hennes forskning. Särskilt i fokus var resultaten i hennes bok Slagen dam.
Universitetets dåvarande chefsjurist Marianne Andersson har i UNT sagt att utredarna gjorde fel som inte bara granskade fuskmisstankarna, och blandade ihop forskningsetik med juridik.
Eva Lundgren menar att hon lidit stor skada av den kvalitetsgranskning hon utsattes för, som hon menar att granskarna inte hade kompetens för att genomföra.
Hon har också varit kritisk mot universitetets hantering av hela ärendet, och anser att utredningen genomfördes på oklara grunder och utan att hon fått veta vad hon misstänktes för.

Enligt ett avtal med universitetet ska hon få möjlighet till upprättelse genom ekonomiska resurser och forskningstid. Eva Lundgren menar dock att universitetet inte följt avtalet, och inte agerat tillräckligt för hon ska kunna få återupprättelse.
Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Niklas Skeri