Östhammars kommun ska enligt den fördelning som länsstyrelsen föreslagit ta emot 33 personer. Men kommunen vill bara ta emot 23 nyanlända.
– Det är vad vi anser att vi mäktar med. Vår kommun har tagit emot ganska många personer de senaste åren. Vi måste kunna integrera de som kommer och se till att det finns bostäder, skolplatser, förskoleplatser och så vidare, säger Margareta Widén-Berggren (S), kommunalråd.
Under 2021 anvisades 47 personer till Östhammar och året dessförinnan 39. Margareta Widén-Berggren hänvisar till att det råder bostadsbrist i kommunen med exempelvis en växande kö till Östhammarshem och att kommunen inte kan bygga så många nya bostäder som man önskar.
– Här är vi begränsade av kapaciteten i vatten- och avloppsnätet.
Gör det någon skillnad att ta emot tio färre personer?
– På tio personer behövs kanske fem eller sex lägenheter. Vi har inte det, säger Margareta Widén-Berggren.
Kommunen påpekar också att det i nuläget återstår ett 40-tal personer som anvisats kommunen för 2021. Migrationsverket har ännu inte lämnat besked när de kommer.
När kommunstyrelsens arbetsutskott diskuterade frågan ansåg Sverigedemokraterna att Östhammar inte skulle ta emot några personer.
Utöver de 33 anvisade beräknas sex personer självbosätta sig i Östhammar nästa år. Totalt anvisas 276 personer till Uppsala län och 195 väntas självbosätta sig, sammanlagt 471 personer. Antal anvisade till länen, länstalen, föreslogs av Migrationsverket och har beslutats av regeringen. Nu ska länsstyrelsen besluta om de så kallade kommuntalen vilket man gör senast 15 november.
Alla kommuner har fått lämna synpunkter på förslagen men det är bara Östhammar som önskat en minskning. Uppsala har inte haft några synpunkter, inte heller Älvkarleby eller Håbo. Tierp, Enköping, Knivsta och Heby kommun har inte återkommit. Om det hade varit så att någon kommun var villig att ta emot fler nyanlända hade man kunnat föra en omfördelning, men nu när enbart en kommun önskat en minskning ser det svårt ut.
Totalt räknar Migrationsverket med att 7 500 personer under 2022 anvisas till kommunerna. Det är lika många som under 2021. Fördelningen bland länen och vidare bland kommunerna görs bland anna utifrån befolkningsstorlek, arbetsmarknadsläge, tidigare asylmottagande och självbosättning.