Inför Parismötet har alla länder sagt hur mycket de kan minska utsläppen. Hur långt räcker dessa löften?
– De räcker inte för att nå en säker framtid. Den bästa bedömningen är att löftena innebär en temperaturhöjning på 2,7 grader i stället för gränsen på 2 grader, som satts för att inte påverka jordens självförstärkande system.
Betyder det att förhandlingarna är dömda att misslyckas?
– Parismötet kan ännu bli en framgång. Till skillnad från Köpenhamn och Kyoto finns inte bara en medvetenhet om problemen, utan också lösningar. I dag står det förnyelsebara för nästan 20 procent av energitillförseln i världen. Och de förnyelsebara alternativen är konkurrenskraftiga, trots ett lågt oljepris. Både USA och Kina, som är de stora utsläpparna, har klivit fram och tar ansvar. Det kommer inte att räcka till 2-gradersgränsen, vilket är allvarligt. Men det kan visa vägen mot en fossilfri framtid.
Du läste till agronom vid Ultuna. Hur kommer det sig att du blivit en ledande frontfigur för klimatfrågorna?
– På Ultuna studerade jag mark- och vatten. Och jag kom in på vattenförsörjning och global livsmedelsförsörjning. Kopplingen mellan färskvatten och klimathot är nära eftersom klimatförändringarna orsakar både torka och översvämningar. Dessutom är jordbruket den enskilt största källan till växthusgaser. Så det är inte så långsökt som det kan verka. Men medierna tenderar att förenkla etiketteringarna. Jag är professor i global hållbar utveckling och inte specifikt klimatexpert.
Du nämnde jordbruket som en källa till växthusgaser. Hur stort problem är egentligen kornas metangasutsläpp?
– Djuren släpper ut metangas som är en kraftig växthusgas. Men djur har alltid funnits som en naturlig del av kretsloppet. Man måste dessutom räkna in andra nyttor med betesdrift som ökad biologisk mångfald och ett öppet landskap.
Så alla som äter kött behöver inte ha dåligt klimatsamvete för det?
– Problemet med djurhållningen är att det blivit ett onaturligt stort antal djur som föds upp med spannmål och hålls i stora stallar. Och det är inte hållbart. Risken om man fokuserar för mycket på köttet som klimatbov är att man glömmer bort det svarta kolet som kommer från fossila bränslen. Och vår huvuduppgift måste vara att få bort det så att vi når ett fossilbränslefritt samhälle senast 2050.
Vad är viktigast för klimatomställningen, att påverka opinionen eller politiska beslut?
– Det är viktigast att få till de politiska besluten och skapa spelregler på marknaden som skyndar på omställningen. Men det behövs en opinion så att politikerna kan fatta de beslut vi behöver. Att Sverige nu deklarerar att vi ska bli en av världens första fossilfria välfärdsnationer beror inte minst på att det finns ett opinionstryck, från organisationer, forskning och näringslivet, som ser möjligheter med omställningen.
Sverige har stora klimatambitioner. Men hittills har vi inte sett så mycket konkreta resultat. Vad beror det på?
– Polletten har inte trillat ner med en insikt om hur stora systemförändringar som behövs. När riksdagen 2012 fattade beslut om en fossilbränslefri fordonsflotta till 2030 konstaterade experterna att det krävs enorma omställningar. Det handlar inte bara om en teknologisk omställning utan också om stora stadsutvecklingsbeslut och livsstilsförändringar som berör vårt pendlingsmönster. Vi skulle nog behöva en särskild fordonsflotteminister nu för att klara det målet.
Betyder det att vi inte klarar att leva upp till våra löften?
– Nu, 2015, är det precis på vippen att det börjar tippa över till en situation där man går från att göra små förändringar på marginalen till att göra de stora förändringarna.
Vad krävs för att det ska tippa över åt rätt håll?
– Ska vi få hela nationen unisont att röra sig mot en fossilfri framtid inom 5–10 år måste det vara så starka styrmedel att de mest likgiltiga bara åker med. Det har funnits en naiv tro hos miljörörelsen att bara man skapar en medvetenhet så är folk villiga att betala lite mer för en hållbar livsstil. Men strategin måste vara att hållbarhet är enda vägen, och det som är ohållbart måste kosta mycket mer. I dag ser man att det finns en allt bredare koalition för att sätta ett globalt pris på kol.
Kommer uppvaknandet för sent?
– Vi har redan nått en grads temperaturhöjning. Med de utsläpp vi gjort har vi intecknat 1,5 graders höjning, vilket kommer att skapa stora kostnader, framför allt i de fattiga länderna. Men forskningen pekar på att vi fortfarande, precis, kan undvika de farligaste klimatförändringarna. Men den globala omställningen måste accelerera. Paris är därför jätteviktigt.
johan.heimer@unt.se