Läs mer: Här blev satsningen lönsam
Läs mer: Fyrishov försökte mörka brister
Läs mer: Utbyggnad av badet dröjer
En inträdesavgift på 180 kronor. Eller 300 000 fler badande per år. Det krävs för att finanisera den planerade upprustningen av Fyrishov.
Politikerna har i dag inte tagit ställning till om Fyrishov också efter en upprustning ska ha ett enhetligt pris för både motionssim och äventyrsbad. Några beslut om hur stor del av upprustningen som ska gå till fler bassänger och till nya attraktioner finns inte heller.
– Vi måste höja intäkterna för att klara renoveringen. Och det handlar antingen om att skjuta till skattemedel eller att öka andelen som kommer in via inträdet till badet. Men vi har ingen som helst diskussion om det i nuläget. Nu är vi på rutan där det handlar om att ta reda på vad vi har och vad som går att bevara av det gamla. Det här är en jättefråga och det kommer att kräva svåra politiska ställningstaganden, säger Rickard Malmström (MP), ordförande i idrotts- och fritidsnämnden.
I ägardirektiven slås det fast att Fyrishov ska vara en arena för idrott, bad och evenemang. Fyrishov ska både verka för ökad simkunnighet och vara ett attraktivt besöksmål.
Arbetet med simkunnighet och föreningsverksamhet motiverar de kommunala bidrag som bolaget får. Det är inte lika självklart att kommunen med skattepengar subventionerar en turistattraktion.
UNT har räknat på vilka intäkter som krävs för att finansiera renoveringen. Vår kalkyl hamnar på mellan 22 miljoner och 27 miljoner kronor årligen, beroende på vilka antaganden man gör om räntan. Räknat per badande blir det ungefär 50 kronor, som intäkterna behöver öka. Med samma intäkt per bad krävs det att antalet som badar ökar från cirka 500 000 till 800 000.
Lägger man kostnaden enbart på inträdesavgifterna behöver de höjas med drygt 80 procent, vilket innebär att det skulle kosta 180 kronor för vuxna och 145 kronor för barn, om kalkylen ska gå ihop med samma antal betalande.
Liisa Eriksson Hundertmark, vd för Fyrishov, tycker att jämförelser med till exempel Kokpunkten i Västerås blir orättvis.
– Vi jobbar med vårt grundkoncept som är simkunnighet. Vid Kokpunkten har de ingen simverksamhet alls. Vi kommer aldrig att bli ett Kokpunkten då vi har olika verksamheter, säger Liisa Eriksson Hundertmark.
Kokpunkten får ett kommunalt driftbidrag som, enligt ett avtal, betalas ut i 25 år, vilket är den ungefärliga avskrivningstiden för en badanläggning. För Kokpunktens bad är det kommunala bidraget 15,6 miljoner kronor. Tanken från kommunens sida är att man får ett besöksmål till kommunen, samtidigt som priserna hålls nere. Räknat per badande var det kommunala bidraget till Kokpunkten ungefär 100 kronor under 2015.
Fyrishov får i dag ett koncernbidrag från kommunen, som ska täcka det planerade underskottet, på cirka 4,5 miljoner kronor. Det bidrar till att bolaget kan hålla nere entrépriserna för badet. Räknat per badande blir det 6,75 kronor per besök, om man räknar badgästerna vid både Gottsundabadet och Fyrishov. Fyrishov har också ett stort kommunalt uppdrag. Det handlar bland annat om att erbjuda subventionerade träningstider för föreningar.
I Örebro ser man att en satsning på upplevelsebadet kan vara lönsam. Efter att de rustade upp äventyrsbadet höjdes priset, samtidigt som antalet besökare ökade. Det gör att bolaget nu redovisar en vinst på drygt 4 miljoner kronor, utan några kommunala bidrag.