Våldet mot kvinnor kan stoppas

Att få tala om våld är ofta första steget bort från våldet, både för den utsatta och för utövaren, skriver elva representanter för ideella organisationer. (På bilden Hans Åberg.)

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Debatt2016-11-24 07:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

År 1979 undertecknades FN:s kvinnokonvention, något år senare startade Uppsala kvinnojour. 1993 antog FN:s generalförsamling Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor. 1998 trädde lagen om grov kvinnofridskränkning i kraft, och året därpå, 1999, utsåg FN den 25 november till den internationella dagen mot våld mot kvinnor.

I anslutning till den 25 november i år vill vi, en grupp ideella föreningar och organisationer i Uppsala med gemensamt intresse för stöd till utsatta och mot våld, betona allt som görs och kan göras för att FN:s ambitioner om avskaffandet av våld mot kvinnor ska bli verklighet. Årtalen påminner oss om kvinno- och tjejjourernas betydelse för att ge tusentals kvinnor och flickor stöd och skydd mot ytterligare våld.

Insatser har gjorts av organisationer som Män för jämställdhet och Fredens Hus för att nå jämställda och våldsfria ideal bland pojkar och män. Lagstiftning har varit ett redskap, och mansmottagningarna har visat att våldet kan stoppas redan hos förövaren.

Likafullt är antalet kvinnor som dödas av relationsvåld fortfarande många. Inför FN:s märkesdag kan vi, utifrån vårt vardagsarbete, lägga till att våldet kan stoppas. Kunskapen är betydligt utökad, och vi kan numera luta oss mot forskning och beprövad erfarenhet.

Det är en självklarhet att alla föreningar som ger våldsutsatta kvinnor och flickor skydd och stöd också delar med sig av sin kunskap om deras situation till skolor och organisationer, och till alla andra som arbetar i våldets närhet. Att få tala om våld är ofta första steget bort från våld, både för den utsatta och för utövaren.

Flera organisationer arbetar aktivt mot hedersrelaterat våld och förtryck som innefattar begränsning av livsutrymmet för flickor och kvinnor ­– men även för pojkar och män. Det rör sig om tvångsäktenskap, könsstympning, hot, kontroll, våld och i sin yttersta form mord.

Exempelvis erbjuder Tjejers rätt i samhället idrott, läxläsning, läger, stödsamtal, skyddat boende till stödsökande samt utbildning och handledning för yrkesverksamma; allt med ett tydligt integrations- och jämställdhetsperspektiv. Föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime har en egen minnesdag. Internationellt finns exempel på hur undervisning och ett konsekvent arbetssätt med alla berörda parter till slut kan förändra synen på könsstympning.

För att nå flickor och pojkar genomför till exempel Uppsala tjejjour skolföreläsningar om sexualitet och rätt och fel, om samtycke, övergrepp och andra sexualbrott och hur man ska hantera laddade situationer. Ett parallellt arbete bedrivs inom Män för jämställdhet med projektet En kommun fri från våld, som har skolor och ungdomsorganisationer som främsta målgrupp. Killfrågor på nätet är exempel på en flitigt utnyttjad möjlighet att få vägledning och stöd. Både ideella och officiella organ lutar sig numera mot framgångsrika behandlingsinsatser för att stoppa det faktiska våldet.

För att FN:s medlemsländer ska följa upp sina förpliktelser finns både officiella kontrollorgan och ideella organisationer. Dit hör bland annat UN Women, som genom sina lokalföreningar arbetar för kvinnors och flickors mänskliga rättigheter. Och vad kommer det inte att betyda om 10-15 år att närmare hälften av alla studenter vid universitet och högskola, oavsett grundutbildning, visar sig ha läst genusvetenskap eller kurser om hedersrelaterat våld och förtryck?

Under några decennier har fokus generellt sett legat på den utsatta parten. Efterhand har uppmärksamheten breddats både till dem som bevittnar våld och de som utövar det, och till de förebyggande insatser som regeringen nu också betonar. Varje stoppat våld är ett förebyggande arbete, där ledorden är kunskap och samverkan.

Vi är numera många som arbetar för att avskaffa våld mot kvinnor. Vi fortsätter att verka för att antagna planer genomförs, att barnperspektivet hålls levande, att utprovade modeller för utsatta och för utövare tillämpas, att nya modeller mot nya våldsformer tar form, att normförändringsarbetet får plats, att ideellt och officiellt arbete ges nödvändiga resurser. Du är välkommen att delta!

Torbjörn Trolte

Mottagningen mot våld i nära relationer i Uppsala

Susann Tellebo

Uppsala kvinnojour

My Hellberg

Tjejers rätt i samhället

Amanda Bodinger

Uppsala tjejjour

Sara Mohammed

Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime

Nikolina Mrzic

UN Women Nationell kommitté Sverige, Uppsalas lokalförening

Sofia Farsiani König

Rädda Barnen, Uppsala-distriktet

Jesper Magnusson

Fredens Hus

Fredrik Sjöberg

Studieförbundet Vuxenskolan

Staffan Hedman

Mansnätverket för kvinnofrid i Uppsala/Män för jämställdhet

Hans Åberg

Mansnätverket för kvinnofrid i Uppsala/Män för jämställdhet


LÄS OCKSÅ: Sverige är fortfarande inte jämställt
LÄS OCKSÅ: Att hjälpa husdjuren är att hjälpa kvinnorna
LÄS OCKSÅ: Ett gigantiskt misslyckande
LÄS OCKSÅ: Vi måste sluta skratta med åt plumpa skämt
LÄS OCKSÅ: Lyft aborträtten i FN:s säkerhetsråd

Läs mer om