Oron minskade efter genetisk vägledning

Farhågor om att genetisk vägledning kring cancer innebär en hög grad av stress är oftast obefogad. De som ska få genetisk vägledning är visserligen något oroligare än folk i allmänhet, men efter att ha träffat vägledaren känner de sig mindre oroade och nedstämda.

2 oktober 2011 10:03

Farhågor om att genetisk vägledning kring cancer innebär en hög grad av stress är oftast obefogade. De som ska få genetisk vägledning är visserligen något oroligare än folk i allmänhet, men efter att ha träffat vägledaren känner de sig mindre oroade och nedstämda.

Det framgår av en nordisk studie, som publiceras i nätupplagan av facktidskriften Acta Oncologica.
- Våra resultat tyder på att genetisk vägledning för det mesta är en god hjälp att bemästra vetskapen om att ligga i riskzonen för en cancersjukdom. Vissa extremt oroliga individer behöver dock förmodligen extra psykologiskt stöd i denna situation, säger professor Karin Nordin vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.

Studien omfattar drygt 4?900 vuxna kvinnor och män i Danmark. Norge och Sverige, varav mer än 900 fick genetisk vägledning på grund av en förhöjd ärftlig risk att insjukna i bröst-, äggstocks- eller tarmcancer. Övriga deltagare var bland annat patienter som fick något cancerbesked, kvinnor som efter den allmänna mammografikontrollen kallats tillbaka på grund av misstänkta förändringar i bröstet och ett slumpmässigt urval av personer från befolkningen i stort.

Alla deltagare besvarade i omgångar särskilda frågeformulär som används för att skatta en persons grad av stress, oro och nedstämdhet. Som väntat var patienterna som skulle få något cancerbesked och kvinnorna som skulle undersökas för misstänkta förändringar i bröstet de grupper som var mest oroliga. Men även personerna som skulle få genetisk vägledning var något mer oroliga än personer från befolkningen i stort.
- Däremot var personerna som skulle få genetisk vägledning redan från början klart mindre nedstämda än övriga grupper, även den med kvinnor och män från befolkningen i stort. Det talar för att de som ville ha genetisk vägledning i viss mån var en utvald grupp av mer initiativkraftiga och resursstarka individer, säger Karin Nordin.

Den genetiska vägledningen bestod i första hand av information om hur hög risken för att insjukna i en bröstcancer-, äggstocks- eller tarmcancer skulle kunna vara. För vissa ärftliga cancerformer är risken för att förr eller senare insjukna så hög som upp till 80 procent. Oavsett om en person får veta att hennes eller hans livstidsrisk för en viss cancerform är mycket hög eller ganska låg verkar det dock som om informationen i sig har ett slags lugnande effekt.
- För de flesta som fick genetisk vägledning minskade både oron och den redan i utgångsläget låga graden av nedstämdhet efter mötet med den genetiska vägledaren. Någon liknande minskning såg vi inte hos cancerpatienterna, säger Karin Nordin.

Studien har gjorts mot bakgrund av att verksamheten med genetisk vägledning vuxit från år till år, och i framtiden väntas växa kraftigt i takt med de snabbt ökade kunskaperna om den genetiska bakgrunden till cancer och en rad andra sjukdomar. Samtidigt som studien på sätt och vis ger ett slags lugnande besked till dem som oroas av denna utveckling betonar Karin Nordin att resultaten inte nödvändigtvis behöver gälla för personer som i framtiden får genetisk vägledning för helt andra sjukdomar.
- Om den genetiska vägledningen blir mer omfattande, också ges till mindre motiverade personer och till skillnad från i vår studie även gäller sjukdomar för vilka det inte finns några förebyggande åtgärder att sätta in, kanske reaktionerna kommer att se annorlunda ut, säger Karin Nordin.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Åke Spross