Ojämlik vård efter reform

Privatiseringen av vården har kallats mandatperiodens viktigaste fråga inom Uppsala läns landsting. Vad är det som händer? Och vad blir följden? UNT granskar utvecklingen i en serie artiklar.

24 januari 2012 17:53

 I välbeställda Luthagen finns tre privatägda vårdcentraler medan socialt utsatta Gottsunda har en vårdcentral som drivs av landstinget. Gottsunda vårdcentral har haft rekordlånga väntetider till läkare men det behöver inte ha något samband med vårdvalsreformen.

2010 införde den borgerliga regeringen en lag om vårdval som gör det lättare för privata företag att fritt välja var de vill öppna en vårdcentral. Tidigare hade landstingen större möjligheter att styra lokaliseringen av vårdcentralerna.
Enligt kritiker finns risken att privata vårdcentraler etableras i välbeställda områden men inte där det bor många invandrare och låginkomsttagare. Farhågan är att det blir dålig tillgänglighet för den som vill besöka en vårdcentral i socioekonomiskt utsatta områden.
Våren 2011 fick 32 procent av patienterna vänta mer än en vecka på att träffa en läkare vid Gottsunda vårdcentral. Det var sämst av alla länets vårdcentraler. I debatten har sådana siffror lyfts fram som bevis för att vårdvalet drabbar svaga grupper.
Men statistiken visar att Gottsunda så sent som hösten 2010 hade bättre tillgänglighet än länets vårdcentraler i snitt. Och även under hösten 2011 har Gottsunda legat över genomsnittet.

Att siffrorna svänger så här kan enligt chefen för Gottsundas vårdcentral förklaras av hur god tillgången till läkare är för stunden.
Trots allt är det ett faktum att ingen privat vårdcentral startats i Gottsunda medan det finns tre stycken i Luthagen, ett område med få invandrare och höga bostadspriser.
– De privata vårdföretagen väljer stadsdelar där det finns gott om väletablerade personer, hävdar landstingsrådet Vivianne Macdisi (S).
Hon menar att detta hänger samman med den ekonomiska modell som alliansen i Uppsala infört. I en del landsting räknas socioekonomiska faktorer in i ersättningen som ges till vårdcentralerna för patientbesöken.
Om det till exempel bor många invandrare i ett område kan ersättningen från landstingen bli högre. Landstinget i Uppsala har istället valt ett system där pengar till vårdcentralerna utgår bland annat för användning av tolk.
– Men ersättningen räcker inte eftersom alla invandrare inte använder tolk och knappast socioekonomiskt utsatta svenskar heller. Många av våra patienter har diffusa åkommor och en stor del av besöken tar lång tid men det får vi inga extra pengar för, säger Febe Zetterlund, chef för Gottsunda vårdcentral.

Vivianne Macdisi menar att vårdcentraler i bostadsområden med många högutbildade svenskar kan gynnas ekonomiskt eftersom besöken där går snabbare. Detta bidrar enligt henne till att tillgängligheten vid Gottsunda vårdcentral fick svaga siffror i våras.
– Eftersom vårdcentralen i Gottsunda inte får ersättning fullt ut för alla tidskrävande besök har de inte råd att anställa flera läkare, därför växer köerna dit.
Febe Zetterlund framhåller att hon inte har något emot att tävla om patienterna med andra vårdcentraler.
– Jag triggas av det men i nuläget konkurrerar vi inte med andra vårdcentraler på lika villkor, säger hon.

Källa: Sveriges kommuner och landsting

FAKTA

Konkurrens inom vården
 Den 1 januari 2010 infördes en lag om valfrihet inom vissa delar av vården.
 Lagen gör det obligatoriskt för landstingen att godkänna den som vill starta en vårdcentral om vårdgivaren uppfyller vissa krav.
 Tidigare hade landstinget större möjligheter att påverka var en privat vårdgivare skulle etableras. En annan skillnad är att ersättningarna numera tydligare följer patienternas val.
 Sedan januari 2010 har det öppnats elva privata vårdcentraler, barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler i Uppsala län.

Andelen av primärvården i Uppsala län som landstinget köper in från privata aktörer (i procent).
 2010 26,9
 2009 22,2
 2008 12,8
 2007 10,0
 2006 10,3
 2005 9,0

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Staffan Wolters