Kontroll kostar mer än det kan spara

Målet är bättre ekonomi och mer kvalitet – men det kan lika gärna bli precis tvärtom. Ingen vet vilka effekter administrationssamhället egentligen har. Det menar forskaren Anders Ivarsson Westerberg.

8 februari 2011 17:11

Tonvis med papper. Så beskriver Anders Ivarsson Westerberg det enda säkra resultatet av den modell för styrning och kontroll som i dag råder vid snart nog varenda svensk offentlig arbetsplats.
– Först ska ett mål arbetas fram och sättas upp, sedan ska målet brytas ned till alla nivåer i organisationen, sedan ska det utredas hur mycket pengar som ska fördelas för att målet ska nås, sedan ska det återredovisas, därefter utvärderas. Sedan är det dags för en ny runda, förklarar Anders Ivarsson Westerberg, lektor vid Södertörns högskola.

I sin avhandling Papperspolisen specialstuderade han Polismyndigheten och nu är han sysselsatt med en ny bok, Administrationssamhället, tillsammans med Uppsalaforskaren Anders Forssell.
Den styrmodell som är rådande i dag bygger på att det går att redovisa ett resultat av en verksamhet, något som ofta svårligen låter sig göras. Det vet Anders Ivarsson Westerberg från sin studie av polisen.
– Hur mäter man polisverksamhet, och vad som är lyckat? Bara att utreda det och ta fram exempelvis hundratals nyckeltal tar en enorm mängd tid och producerar tonvis med papper.

Risken är att verksamheten får fel fokus. Att uppfylla det mätbara målet blir viktigare än innehållet i verksamheten.
– Stockholms läns landsting har ett poängsystem för olika aktiviteter. Ett medicinpiller till en patient ger en poäng, en annan aktivitet ger två poäng, och så vidare. Det bli vård med mest poäng som räknas, inte bäst vård till patienten. Ett annat exempel är polisens alkomätningar, säger han.

Den här utvecklingen har accelererat de senaste 10–15 åren, som en följd av besparingar efter kriserna under 90-talet. Samtidigt har antalet sekreterare och administratörer försvunnit i jakt på lägre kostnader.
– Men deras arbetsuppgifter har bara flyttat till andra personalgrupper. Det här syns tydligt inom vården, inom skolan, och i högskolan.
Med datorenas intåg har i dag många blivit sin egen sekreterare.
– Datorutvecklingen har speedat på utvecklingen. Men det man inte tänker på är all utbildning och allt strul med system som personalen får lägga tid på, säger Ander Ivarsson Westerberg som hänvisar till en utredning från Riksrevisionen av it-systemen inom polisen som visade att poliserna tillbringade 20 procent av sin tid framför datorn.
– Mycket av tiden var datorstrul.

En annan trend som är starkt förknippad med tanken om styrning och kontroll är granskningssamhället. Kraven på dokumentation växer och utvärderingarna blir bara fler och fler. Utvecklingen rymmer ett omyndigförklarande av professionerna, menar Anders Ivarsson Westerberg.
– Budskapet blir att det inte är de som finns i verksamheten som vet bäst, utan de som sitter i toppen. Det blir kontroll i stället för tillit.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!