"Jag blir utnyttjad av butiken"

Gunilla arbetar i en butik utan att arbetsgivaren behöver betala lön för henne. ”Det här är ett slavjobb. Jag gör samma jobb som de anställda men när jag kommer sätter de sig vid datorn och surfar”, berättar hon.

9 mars 2011 18:00

Gunilla bor i en kommun i Uppland och befinner sig i fas 3. Hon är placerad i en privatägd butik och får bidrag på 223 kronor per dag. Samtidigt mottar företaget 225 kronor per dag från staten för att ha henne där.
– Jag får enligt reglerna inte utföra ordinarie arbetsuppgifter och ska egentligen gå och pyssla, ordna i hyllor och sånt. I själva verket blir jag utnyttjad som arbetskraft.
– Jag gör samma jobb som de andra med förhoppningen att jag ska få en anställning men uppstår ett vikariat tar chefen in andra. Företaget tjänar ju mer på det eftersom man får pengar om man behåller mig, säger Gunilla.

Samtidigt söker hon andra jobb men tror att hon som ryggskadad på drygt 60 år har små chanser. Tidigare hade hon en fas 3-plats vid en ideell förening.
– Jag skulle vara kafévärdinna men inga kom och fikade. De hade sex stycken fas 3:are som bland annat skulle hjälpa barn med läxor, men det fanns inga barn där. Föreningen fick 5 000 kronor i månaden av staten för var och en av oss.
– Vi satt runt ett bord och glodde sex timmar per dag så jag bytte till butiken där jag är nu. Jag har talat om för Arbetsförmedlingen att det bara handlar om ett utnyttjande men de säger att det kan bli ännu värre om jag byter till en ny arbetsplats.
 
Fotnot: Gunilla är ett fingerat namn

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!