”Vi fortsätter fira trots att många inte vet vad vi firar”

Vad har påsken för betydelse i dag?

– För många är påsken väldigt sekulariserad och det är inte lika många som tänker på de religiösa aspekterna som det var förr. De som är troende gör naturligtvis det, men inte andra. I stället ligger fokus på att vara ledig, äta god mat, umgås med familjen och att äta godis.

När flyttades fokus från religionen?

– Det började med upplysningen och industrialiseringen och fram på 1800-talet kan man se att man inte ser lika allvarligt på den del av påsken som kallas stilla veckan. Man började fästa pappershäxor på varandra och kasta in påskbrev till varandra. De var ofta skämtsamma och lite retsamma. Det som är intressant är att vi fortsätter att fira högtider trots att många inte riktigt vet vad det är vi firar.

Men vad är det egentligen vi firar i påskveckan då?

– Själva påskveckan infaller faktiskt först några dagar in i påsken. Veckan innan påsk heter stilla veckan i kristendomen och inleds med palmsöndagen, Jesu intåg i Jerusalem. På onsdagen, dymmelonsdagen, infaller påskfriden. Då skulle stillhet råda för att uppmärksamma Jesu lidande och död. Förr skulle man också undvika kringgärningar, arbeten som man trodde ökade Jesu lidande. Det handlade bland annat om snurrande föremål som spinnrockar eller kvarnar. De fick inte röra sig. I äldre tid trodde man också att det var natten mellan onsdag och skärtorsdag som häxorna inledde färden till Blåkulla. De samlades i kyrktornen och flög sedan tillsammans.

Var kommer ”skär” i skärtorsdag från?

– Det kommer av att skära, att rena. Förr ägnade man den här dagen åt skyddande magi. Dessutom gömde man flygredskap som kvastar och dylikt. På 1800-talet började man busa med och klä ut sig till häxor. I början var det inte bara barn, utan också ungdomar som klädde ut sig och försökte samla ihop lite godbitar.

Det känns som att påsken är i ständig utveckling?

– Ja, mycket är naturliga utvecklingar. Ett exempel är påskriset. På tidigt 1700-tal kallades riset för påskskräckian och användes för att piska varandra till minne av Jesu lidande. Det riset har utvecklats till vårt påskris i kombination med de kvistar som man bar in i kyrkan på palmsöndagen. Att man sätter fjädrar och små dekorationsägg i riset har tillkommit eftersom påsken handlar mycket om att hönorna börjar lägga ägg igen. efter vintern. Godisäggen är också en utveckling från de vanliga äggen. Ofta började hönorna värpa ägg under själva fastan så när påskdagen kom hade man byggt upp ett litet lager. Därför målade man ofta ägg och gav bort till nära och kära. Det ersattes senare med godis i takt med att godisindustrin expanderade. Förr var påskdagen den allra viktigaste dagen eftersom det var då allvaret gick över till glädje över uppståndelsen och själva firandet började, i dag pågår ju firandet hela helgen.

Den här påskbjörken på Vaksala torg, var kommer den från?

– Jag är faktiskt den enda i Sverige som har forskat på påskbjörkarnas ursprung. Det var i Mjölby och Vimmerby där man 1997 och 1998 försökte ta sig in i Guinness rekordbok genom att skapa världens största påskris. Man misslyckades, men idén togs tillvara och spred sig till flera andra städer.

Den gula färgen, var kommer den in?

– I och med påskliljor, kycklingar och äggulan har gult blivit årstidens färg men också grönt eftersom grönskan kommer nu. Man gillar att knyta an saker och ting till högtider. Man vill fläska på och bygger på efter bästa uppfinningsförmåga. Annars är det en väldigt kristen högtid, ursprungligen åtminstone.