Han säger att han inte har vant sig än av att se bilder på sig själv med ett annat nummer än 13, det nummer han alltid haft under karriären – i klubblag och landslag. I VM-turrneringen i tjeckiska Prag spelar han nu i stället med nummer 25.

– Jag fick idén två veckor före VM och visste då inte om det gick att lösa. Jonas Svahn har ju haft 25 men han gick med på att byta och jag kollade även av med förbundet, säger Samuelsson när UNT sitter ned med Storvretakaptenen på spelarhotellet innan lördagskvällens semifinal mot Schweiz.

Nummerbytet offentliggjordes samtidigt som VM-truppen presenterades och Samuelsson motiverade med att det var ett viktigt nummer för familjen. Mer än så har han inte berättat. Förrän nu.

– Det var min farbror Jimmy Samuelsson som alltid spelade i det numret under sin tid och han gick bort i cancer. Jag och "Adde" (Mattias bror Andreas) gick alltid och kollade på hans matcher (i Åkersberga) och vi blev tajta. Han var vår idol, berättar han.

– Det är ett viktigt nummer för familjen och en hyllning till dem för att de varit med och stöttat.

Om det nu kändes viktigt att nu byta nummer säger han att det egentligen under karriären aldrig varit viktigt vad han haft på ryggen.

– Jag har alltid spelat i 13 men jag spelar för det jag har på bröstet och för mina lagkamrater.

Kan det bli aktuellt att byta i Storvreta med?

– Jag har inte tänkt på det. Men Storvreta ska ju spara pengar så det kanske inte är läge att trycka upp en ny tröja till mig. Men det här kändes rätt.

VM-turneringen har löpt på exakt som Sverige har velat. Man vände underläge till seger i öppningsmatchen mot ärkerivalen Finland. Sedan har det handlat om tre raka uklassningsvinster mot lättare motstånd. Nu väntar alltså Schweiz i semi. Ett motstånd Sverige brukar besegra men långtifrån en enkel uppgift.

– Det är en klassisk ångestfajt. Du vill ge dig själv chansen att spela final. Men vi har inget att vara rädda för. Vi har visat under året och under den här turneringen att vi är bra.

Det har blivit svenska mål i massor och alla utespelare har hamnat i målprotokollet – utom en.

– Jag gör om nåt om det behövs, säger Samuelsson och skrattar.

Han är ju back och ska inte vara den som producerar i första hand. Men. Att han inte lyckades göra en enda poäng i 25–0-matchen mot Danmark är nästan en bedrift om vi ska vara lite elaka. Han har blivit glirad för det, men inte från lagkompisarna.

– Det är mest farsan som har varit på mig om det, säger han.

Vare sig det under söndagen blir final eller en bronsmatch är det högst troligt Samuelssons sista i landslaget. Karriären närmar sig sitt slut för 35-åringen som vunnit allt som går att vinna, i både klubblag som landslag.

– Jag har inte bestämt mig men jag tror inte att jag kommer att spela innebandy i två år till (när nästa VM spelas). Antingen slutar jag i år eller nästa.

Kroppen känns fortfarande fräsch men beslutet har vuxit fram i huvudet. Det finns annat i livet som lockar mer än ständiga träningar och matcher.

– Jag vill vara mer med min familj och satsa mer på det civila jobbet. Jag är glad för att jag känner så. Jag är livrädd för att sluta för tidigt.

Fotnot: Jimmy Samuelsson gick bort 2010 i en ålder av 41 år. Som tränare blev han svensk mästare med Örnsköldsviks damer 2004.