Rutegård: Kan idrotten förändra bilden i Gränby?

Social oro, otrygghet, en känsla av utanförskap och dessutom ansett som en socioekonomiskt utsatt stadsdel. Går det att vända trenden i Gränby genom idrottens integrerande möjligheter? Det är värt ett rejält försök.

Går det att vända trenden i Gränby genom idrottens integrerande möjligheter? Det är värt ett rejält försök, skriver UNT:s sportchef Mathias Rutegård.

Går det att vända trenden i Gränby genom idrottens integrerande möjligheter? Det är värt ett rejält försök, skriver UNT:s sportchef Mathias Rutegård.

Foto: JONAS LJUNGDAHL/arkiv

Sport2020-04-09 06:00

Kalla fakta: Gränbyområdet har överlägset lägst andel idrottande ungdomar av samtliga stadsdelar i hela Uppsala. 

När rikssnittet, enligt statistik från Riksidrottsförbundet, säger att nästan sextio procent av alla ungdomar mellan 7–20 år är aktiva i en idrottsförening, är siffrorna för Gränby mörkare.

Upplands idrottsförbund har nyligen inlett en omfattande insats gällande Gränby, men vill inte bekräfta mina uppgifter som säger att siffran för de boende ungdomarna i staddselen är drygt trettio procent.

30 procent vs 60 procent. Ja, ni ser. Och förstår. 

I Gränby bor idag en stor andel utrikesfödda och det blir allt vanligare att använda idrott som ett verktyg för sociala ändamål och det finns all anledning att jobba hårt just här och just här och nu.

”Det vi kan säga är att det är en markant skillnad mellan Gränby och andra områden i Uppsala”, säger Pär Englund, idrottskonsulent på Upplands idrottsförbund.

Riksidrottsförbundet brukar stoltsera med att närmare nittio procent av alla barn och ungdomar i Sverige någon gång under sin uppväxt har varit med i en idrottsförening.

Varför ser det så annorlunda ut just i Gränby?

Varför når inte idrotten ut här?

Vad är egentligen problemet?

De frågorna ska vi lyfta i UNT under påskhelgen när vi i en serie i fem delar granskar idrottens roll i Gränby. 

Alla de största aktörerna får komma till tals och jag kan säga en sak: Samtliga är överens att borde se bättre ut, samt att sökandet efter ett facit ser mångfacetterat ut. Att se den organiserade idrotten som en enda stor lösning på alla icke-idrottsliga frågor i Gränby är fel, men idrotten kan göra otroligt mycket i sin roll att skapa positiva förebilder.

Gränby sportfält sticker annars ut som ett nav inom Uppsalas idrottsliv, med bandyns träningshall Relitahallen, racketsportens UTK-bygge, IFU Arena som har blivit ett mecka för innebandy och friidrott, den nya utomhusarenan intill ger friidrotten ytterligare en dimension. På detta har kommunstyrelsen beslutet om en ny arena värd namnet för bland annat ishockey.

Här skulle kritiker skulle kunna säga att de allra största arenorna inte har att göra med att skapa bättre villkor för kommuninvånarnas idrottande i sig, utan är inriktat på upplevelseekonomi och elitidrott. Vilket är sant. Men synergieffekterna går inte att blunda för. Ingen elitidrott – ingen bredd. Och vice versa.

Problemet med dessa arenor är att de inte når ut till ”rätt” sporter i den breda frågan om integration. All forskning på ämnet visar nämligen att det finns ett klart samband mellan invandrarbakgrund och val av idrott. Bandy, ishockey och innebandy dyker helt enkelt inte högt upp på topplistor över val av idrott från ungdomar med invandrarbakgrund.

Den ekonomiska aspekten är en annan knäckfråga. När föreningsidrotten saknar resurser i sitt liv som en ideell rörelse, prioriteras alltid dess kärnverksamhet.

Ja, ni hör.

Påsken handlar för en del personer om en påminnelse om lidande, död och uppståndelse. Jag tillhör inte den grupp människor som tror på det övernaturliga när det tar som värst emot, men vi kan vara överens om att Gränby behöver återuppstå som ett enat område.

Möjligheterna är stora, vägen är kanske krokig, men om viljan finns ligger här en uppsjö fylld av talang värd att ta hand om. Och vinsterna lär bli fler än de sportsliga. 

Upplands idrottsförbunds statistik om antalet idrottsaktiva ungdomar mellan 7–20 år visas i denna grafik. Desto mörkare cirkel, desto färre andel idrottande ungdomar.
Upplands idrottsförbunds statistik om antalet idrottsaktiva ungdomar mellan 7–20 år visas i denna grafik. Desto mörkare cirkel, desto färre andel idrottande ungdomar.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!