Uppsalalagen fick fajtas med allt man hade för att vara bäst i distriktet. Ibland fick man stryk av "småklubbarna" ute i länet.

Tierp var bättre än Almtuna i hockey.

Film var bättre än Sirius i fotboll.

Artikelbild

| Gimo Jens Mannby (blå tröja) är beredd på en passning i mittzonen i derbyt mot Östhammar.

Konkurrensen mellan lagen i Östhammars- och Tierps kommuner var tuff och derbyna var många. Det kunde vara knökfullt på Idrottsgårdens utebana när Gimo mötte Tierp i tvåan.

För att inte tala om fotbollsmötena mellan Film och Gimo, eller varför inte när Söderfors mötte Tierp i gamla fotbollstrean.

Nu är allt detta en svunnen tid – som förmodligen aldrig kommer tillbaka. Det handlar oerhört mycket om pengar, det kostar att driva ett ishockeylag på en nivå där resorna går till Hälsingland, Närke eller Östergötland.

Fotbollen i norra delarna av Uppsala län är en vit fläck nu när Strömsbergs IF ramlade ur tvåan. Gamla storklubbar som Film och Tierp spelar på en ganska blygsam nivå. Några finns inte ens kvar, som Tobo/Örbyhus.

Artikelbild

| Östhammars Victor Eriksson försöker hålla undan för Gimos Niclas Sandberg.

Det är likadant med ishockeyn som en gång var så bra.

Är detta tidens gång, något som vi måste acceptera så här i pengarullningens kölvatten?

Artikelbild

| 473 åskådare i Östhammars ishall i drebyt mellan ÖSK och Gimo.

Kanske, kanske inte.

Mats Severin är 43 år och ishockeytränare för Östhammars SK som har ett lag i division IV och en hyggligt bra ungdomsverksamhet.

Artikelbild

| Östhammars bås under derbyt mot Gimo.

– Upplandshockeyn mår inte bra, och vi måste hitta vägar för att lösa de stora problem som finns. Jag vägrar att skylla på något annat och tänker inte ställa idrotter mot varann. Vi inom ishockeyn måste bli mer attraktiva. Vi måste ha en produkt som lockar, säger Severin.

I Östhammar är man – enligt Mats Severin – på god väg.

Artikelbild

| Gimobåset under derbyt mot Östhammar.

– Nu är det en upplevd känsla, men jag tycker att vi är på gång. Det blir mer och mer surr kring hockeyn, men nu är jag mitt inne i den och kanske att jag därför upplever det på ett annat sätt.

Publikintresset i Östhammar är relativt stort. Ett 90-tal brukar komma dit, 200 som mest. Fast i derbyt mot Gimo nyligen kom det 473 – en fantastisk siffra för hockey i Östhammar. Då ska man veta att det handlar om en iskall "utebana" med ett plåttak. Ingen inomhusvärme och stoppade stolar.

Artikelbild

| Jubel efter ett av Östhammars tre mål mot Gimo.

I Gimo har man alltid varit storebror till Östhammar både när det gäller hockey och fotboll. Gimo har fortfarande fler lag, större publik och fler aktiva än vad ÖSK har.

– Vi har en bred trupp, vi har ett juniorlag och vi har många ungdomslag, så jag tycker att hockeyn i Gimo mår ganska bra. Vi har satsat på spelare med Gimoanknytning och jag tycker att hockeyn fått ett uppsving, säger Patric Johansson, tränare för klubbens seniorlag i division IV.

Artikelbild

| Gimotränaren Patric Johansson (t v).

Publikintresset är som vanligt stort. Trots att laget förlorat stort så kommer det ett 150-tal personer till hemmamatcherna. Då återstår derbymötena med Gimo. Kan man knäcka Östhammars 473? Det kan bli svårt.

Att få ungdomar att lira hockey prioriteras högt i både Gimo och ÖSK – och här har man uppenbarligen lyckats bra under en tid när andra sporter och andra intressen konkurrerar.

Det finns säkert många i framförallt Gimo – men även i Tierp – som drömmer sig tillbaka när det kvalades och spelades allsvensk hockey.

– Division I är en för hög nivå för oss, åtminstone som jag ser det nu. Vi har inte råd med den satsningen nu när sponsringen är så utbredd, säger Patric Johansson i Gimo Hockey.

När Gimo var som bäst fanns det egna talanger (förstås) men också en trupp kryddad med spelare utifrån, främst från Uppsalatrakten. Samma sak i Tierp, men där kom "importerna" från Gävleområdet.

Allt detta kostade förhållandevis stora pengar.

Nu satsar både Gimo och Östhammar hemvävt. Bredden kommer först. Men det ena utesluter inte det andra. Givetvis vill båda klubbarna fostra bra spelare som antingen kan gå vidare till andra klubbar eller vara med och föra upp det egna laget en eller två divisioner.

Patric Johansson:

– Jag vill satsa på ungdomar från den egna kommunen och på sikt kanske bli ett topplag i division III. Jag ser ljust på hockeyframtiden i Gimo. Vi har en stor ungdomsverksamhet och ett juniorlag.

Medelåldern i a-laget är 24 år och uppslutningen på träningarna är stor för att vara i en division IV-klubb.

– Vi har runt 25 spelare i truppen och det är bra, säger Johansson.

Det finns alltså gott hopp om att Gimoborna får se seniorhockey under lång tid framöver. Intresset för ett derby mot Östhammar är stort, kanske till och med större än när man mötte Surahammar, Arboga eller något av de andra lagen i den gamla tvåan på 1980-talet.

Dessutom är det lika många – eller fler – som ser a-lagshockey i Östhammar i dag som kom till uterinken för att titta på ÖSK mot exempelvis IFK D/Ö i DM-finalen i slutet av 1970-talet.