Vid årsmötet 2015 hade alla styrelsemedlemmar i Sigtuna museums vänner sagt upp sig och det fanns inget engagemang för att driva föreningen vidare. I mars i år la man ner verksamheten, efter 16 års arbete.

– Det kändes hårt, vi var mycket stolta över föreningen och som mest var vi ett 60-tal volontärer. Genom åren har vi stöttat museet på olika sätt, vi har bland annat drivit café och jobbat i trädgårdarna, säger Britta Kaul, tidigare ordförande.

Efter diskussioner med Ted Hesselbom, chef vid Sigtuna museum, valde vänföreningen att låta tillverka miniatyrmodeller av kvarteret Urmakaren och mynthuset för de pengar man hade kvar i föreningskassan. Sigtunabon Bosse Ljung blev modellmakare. Under sommaren har han arbetat tätt tillsammans med museets arkeolog Anders Söderberg för att få förståelse för hur kvarteret såg ut omkring år 1000. När det gäller materialval var det bara Bosse Ljungs fantasi som satte gränser.

Artikelbild

| Mynthuset som det såg ut på 1000-talet. Vävstolen var central i de flesta av Sigtunas hus på den tiden.

– Jag har använt mycket naturmaterial som trä och kalksten. Jag har färgat gräset på taken själv och stenarna har jag hittat på Gotland, säger Bosse Ljung.

Man vet ganska exakt hur kvarteret såg ut efter de arkeologiska utgrävningar som gjordes 1990. Efter utgrävningarna kunde man med bestämdhet säga att Sveriges första mynt tillverkades i Sigtuna, enligt Anders Söderberg, arkeolog.

Utställningen kommer att tillhöra museets basutställning och stå i den nybyggda delen under kupolen som invigs i januari 2017. Ted Hesselbom är glad för gåvan.

– Vi är jättetacksamma och är stolta över att få visa upp modellen.

Artikelbild

| Efter utgrävningarna på 90-talet kunde man med bestämdhet säga att de första mynten i Sverige tillverkades i Sigtuna, berättar museets arkeolog Anders Söderberg.

LÄS MER: Ny chef Sigtuna museum

LÄS MER: SfS kritiserar Sigtuna museum