Inca skulle avlivas på Irland

Greyhound är inte bara tävlingshundar. Det har familjen Leksell i Rosersberg upptäckt efter att de tog sig an en kapplöpningshund som på Irland inte ansågs tillräckligt snabb och skulle avlivas.

10 juli 2019 09:30

Kristina Leksell och dottern Lovisa ville köpa en hund, men eftersom Kristinas man och Lovisas pappa Mikael var allergisk så blev det inte av. Inte förrän en dag då ett hem söktes åt greyhounden Powerhouse Inca.

– Vi läste att många allergiker klarar greyhounds och att de är fina familjehundar. Min inställning var först ”det här kommer inte att gå”, men när Sabina (den uppfödare som räddat hunden från Irland) lovade att hon skulle ta tillbaka Inca om det inte fungerade, så bestämde vi oss för att göra ett försök, säger Kristina Leksell.

Inca hade dessförinnan bott i stora hundstall. På Irland är hundkapplöpning en stor sport och många har hundarna enbart i tävlingssyfte, inte som sällskapsdjur. Det innebär även att stora summor pengar är inblandade, vilket inte är fallet i Sverige.

– Beslutet att ta emot Inca var det bästa vi gjort. Vi fick inte bara en sällskapshund i familjen, utan ett gemensamt, roligt, socialt och hälsosamt intresse där även ungdomar är med och umgås, istället för att sitta hemma vid datorerna. Inca har verkligen en förmåga att beröra människor på ett sätt vi inte trodde var möjligt, säger Kristina Leksell.

Familjen är nu helt fast i sporten hundkapplöpning som än så länge är liten i Sverige.

Det var när nyinflyttade Märstabon, tränaren och greyhounduppfödaren Sabina Kleväng Callert berättade för familjen att deras hund tyckte mycket om att springa på banorna, även om han inte vann så många tävlingar, som de lät Inca tävla i Sverige.

– Vi märkte att han älskade att springa på banan. Det vi däremot inte hade räknat med var att han skulle bli så framgångsrik!

Efter att ha fått förståelse och omtanke i sin nya familj och skötts av ägaren Lovisa Leksell, 16, så har Inca nått högsta sprint-klassen i Sverige.

Efter ett år skaffade familjen en till greyhound, Erandi, som även hon tävlar i en av de högsta klasserna i Sverige.

Många tror att det är jättejobbigt att ha en greyhound.

– Visst, de gillar att springa, men de underhåller sig mycket själva. Efter att ha sprungit några snabba varv ute, så är de mycket nöjda när vi kommer in. De ligger gärna och myser i soffan, till skillnad mot många andra hundraser som kräver mycket aktivering.

Läser man om Greyhounds så beskrivs rasen bland annat som godmodig, lite envis och har något av ”kattmentalitet”.

Kattmentalitet, har ni märkt något av det!?

– Haha, ja, man märker att Inca är klurig och envis och lite vis jämfört med andra hundar. Men jag vet inte om det har med rasen eller individen att göra, säger Kristina Leksell.

Någon omfattande träning handlar det inte om för svenska tävlingshundar, enligt Kristina Leksell.

– Nej, det enda som krävs är i princip lite längre promenader, backträning, så kallade handsläpp, samt träning på bana en gång i veckan. Vi har även valt att låta våra hundar få gå på löpband under vatten.

En del familjer åker på tävlingar nästan varje helg under tävlingssäsongen, från maj till oktober, vilket i sig ger hundarna träning.

Familjen Leksells hemmabana ligger i Åkersberga, dit även publik är välkommen att se tävlingarna gratis. Vissa dagar är det även prova-på för alla sorters hundar att springa efter mekanisk hare, men då springer de en och en.

Kristina Leksell har en teori om varför många inte blir allergiska mot greyhounds som är en så kallad vinthund och antas vara en av de mest ursprungliga hundtyperna.

– De är ju korthåriga och saknar underull, men jag tror också det beror på att de inte är sönderavlade. Tittar man på en bild på en greyhound för över 100 år sedan, så ser den i princip likadan ut som idag, säger Kristina Leksell.

Gillar hundarna verkligen att tävla?

– Ja, man kan aldrig tvinga en hund att springa, utan det är hundar med stark jaktinstinkt och en vilja att springa som tycker det här är kul. Man börjar att leka med ”haren” (en trasa) när de är valpar och de som inte visar sig ha denna jaktinstinkt får ingen licens, utan blir sällskapshundar i stället.

Världens snabbaste hundar

Greyhound är världens snabbaste och kan på kortare sträckor komma upp i 70 km i timmen.

De jagar med synen, inte med luktsinnet.

Det finns cirka 500 aktiva tävlingshundar av olika raser i Sverige och tio tävlingsbanor.

Under loppen ställs hundarna först i startboxar. När boxarna öppnas jagar hundarna efter en trasa av plastremsor som körs runt på en lina i luften.

För att undvika oseriöst hundägande finns en mängd regler, registrering av hundar och ägare samt restriktioner för att få vara med och tävla med sin hund i Sverige. Hundarna måste gilla att jaga och får inte licens om de exempelvis vänder på huvudet och börjar titta på de andra hundarna istället för att springa.

Läs mer: http://www.shcf.se/

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Maria Lindblom