Graffitiväggen i Märsta ska utvärderas

Fungerar de lagliga graffitiväggarna brottsförebyggande? Den frågan kan få ett svar när fyra lagliga väggar ska utvärderas. En graffitivägg i Märsta ingår som fallstudie.

9 december 2014 10:56

Huruvida lagliga graffitiväggar är brottsförebyggande eller katalysator för klotter är omtvistat. Därför finansierar Brottsförebyggande rådet, Brå, nu en utvärdering.

– Det blir ett intressant underlag för andra kommuner som arbetar med, eller funderar på att arbeta med denna typ av åtgärd, säger Johan Wahlgren, verksamhetsutvecklare på kunskapsföretaget Urban Utveckling och Samhällsplanering, UUS, som har fått uppdraget.

UUS har beviljats 250 000 kronor för utväderingen av fyra lagliga väggar i Västerås, Norrköping, Botkyrka och Märsta. Slutrapporten redovisas i september 2016. Det blir enligt honom den första utvärderingen om lagliga graffitiväggar som görs i landet.

Varför är det viktigt att utvärdera?

– Samhällsdebatten mellan förespråkare och motståndare till laglig graffiti är dåligt underbyggd. Det finns helt enkelt väldigt lite vetenskapligt belägg för de olika ståndpunkterna. Skulle studien visa att lagliga väggar minskar skadegörelse och klotter är detta av stort intresse för kommuner runt om i landet som har problem med detta. Visar det sig i stället vara ett omvänt utfall får motståndare till laglig graffiti en saklig grund att bygga sina argument på.

UUS ska analysera brottsstatistik, intervjua graffitimålare, ha workshops och fokusgrupper med barn och unga.

Fritidsledaren Emma Simu är en av grundarna till den lagliga graffitiväggen i Märsta.

– Diskussionen började 2007. Tre ungdomar pratade med mig om att de ville ha en yta för att kunna måla lagligt, säger hon.

Pengar från ett stipendium hjälpte till att starta projektet, som invigdes när aktivitetshuset Ungdomens hus öppnade på Forum 2008.

Den lagliga graffitiväggen blev omedelbart populär. Den lockar 400–500 personer i snitt per år. Väggen kan ändra utseende flera gånger per dag, enligt Emma Simu.

När Sigtunabygden besöker graffitiväggen en mörk decemberdag finns det inga målare på plats. Nyanställda fritidsledaren Mohammad Khodadad berättar att även medelålders personer från olika orter kommer dit för att måla.

– Och många ungdomar som målar är jättesnälla, säger Mohammad Khodadad.

Det finns kritiska röster mot väggen, som går ut på att den orsakar vandalisering och skadegörelse. Alliansen i Sigtuna kommun tycker att klotterväggen ska tas bort omedelbart.

– Vi har de senaste tre åren haft med detta i vår budget. Vår åsikt är att väggen har väldigt lite med konst att göra, men skapar massor av problem. Inte bara i kommunen utan i hela länet, säger oppositionsrådet i Sigtuna kommun, Olov Holst (M).

Om väggen ska vara kvar bör den vara inomhus, säger han.

– Vi stödjer oss på tydliga och kraftfulla uttalanden från polisen i länet, samt erfarenheter från boende i närheten av klotterväggen. Våra grannkommuner är också irriterade över att vi har legaliserat klottret i. Det skapar problem även hos dem.

Lars Palmér, som är kultur- och ungdomschef på Sigtuna kommun, är av motsatt uppfattning.

– Jag tycker att klottret har minskat i Sigtuna kommun sedan tillkomsten av graffitiväggen, säger Lars Palmér, och menar att det har stöd i statistik från polisen.

Utvärderingen ska svara på:

1. Hur många av dem som använder de lagliga graffitiväggarna har tidigare målat graffiti illegalt och avstår numera från det.

2. Hur många av dem som använder de lagliga väggarna har börjat måla legalt och sedan gått över till att även måla illegalt.

3. Om graffitiväggarna uppfyller de utövandes behov av att uttrycka sin konst. Och om det har med exponeringen av graffitiväggen att göra.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Jeanina Santiago