Årets festival var den tredje i ordningen. Man har bland annat satsat extra på barn och ungdomar, med ett särskilt barn- och ungdomstorg. Och vem passade bättre att inleda där än Sveriges läsambassadör, barn- och ungdomsförfattaren Johanna Lindbäck. Efter att ha skrivit flera böcker för tonåringar kom hon förra året ut med boken ”Lite ihop” för 9-12-åringar. Att gå nedåt i åldrarna var inte helt lätt.
– Det var verkligen en spännande skrivteknisk utmaning att skriva så kort, men att ändå få ihop en historia, sade Johanna Lindbäck som bland annat tjuvlyssnade på tunnelbanan för att lära sig mer om 12-åringars språk.
Hon avslöjade också hur fler och fler starka flickor och kvinnor smög sig in i handlingen och gjorde boken till ett ”smygfeministiskt” verk.
– Jag håller på med uppföljaren nu, och den kommer också att vara en feministisk bok.
Utomhusscen i kombination med hotande regnmoln gjorde inte framträdandet särskilt välbesökt. Desto fler lockade komikern Zinat Pirzadeh, prisbelönade Richard Ford och Sveriges tidigare Etiopienambassadör Jens Odlander. Den senare berättade om sin bok Tyst diplomati, om kampen för att få de fängslade journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson frigivna ur etiopiskt fängelse.
– Att skriva en bok har verkligen gett mig en ny dimension i livet, och jag ska fortsätta skriva på ett eller annat sätt, sade Jens Odlander som dock avslöjade att han sedan tidigare har en opublicerad roman hemma i byrålådan.
Som underlag till sin bok hade han bland annat tusen sidor rapporter mellan ambassaden och UD i Stockholm.
– Men de var ju oerhört korrekt skrivna och inte någon särskilt rolig läsning. Det svåra för mig blev att få till själva gestaltningen, berättade Jens Odlander, som också har försökt sätta in fallet i ett sammanhang med situationen i Etiopien och landets relation till Sverige.
Schibbye-Perssons egen bok kallade han för en fantastisk fängelsebeskrivning.
– Jag tycker att man ska börja med att läsa deras bok. Det är ju de som är historien. Vill man sedan ha hela historien kan man läsa min bok också, sade han.
Eftersom det bland årets författare fanns flera författare från de nordiska grannländerna hade arrangörerna satt ihop ett programpunkt om nordisk litteratur. Såväl Uppsalabon Gunnar Ardelius som hans nordiska kolleger: finländskan Sirpa Kähkönen, danskan Josefine Klougart och norrmannen Erlend Loe uppgav att de kände sig som nordiska författare. Naturskildringarna, likheten i språket mellan svenskan, norskan och danskan lyftes fram som gemensamma punkter. Samtliga pekade dock på en svårigheten för en författare att slå igenom i sina nordiska grannländer. Sirpa Kähkönen, som är en stor författare i Finland och flitigt läst av Sverigefinnar är ännu inte översatt till svenska.
– Det skulle vara alldeles möjligt att även få svenskar att älska mina böcker. Tycker man om Kerstin Ekman tycker man om mig, sade hon.