Vad är ett okej beteende? Hur ser lagen ut? Vad gör man om ens kompisar beter sig illa mot en tjej? Och hur känner sig den som blir utsatt?

Det är exempel på frågor som eleverna på Sprintgymnasiet i Uppsala jobbar med sedan en månad tillbaka, i ett stort normprojekt som fortsätter under hela vårterminen. Här går 269 nyanlända elever, de flesta är killar.

– Att förändra attityder och värderingar gör man inte på en temadag. Man måste ägna mycket tid åt sådana här frågor och gå på djupet. Det gäller givetvis även ungdomar som är födda här, men vi är medvetna om att många av våra elever är uppvuxna i kulturer där det finns en annan syn på män och kvinnor, säger Helena Simonsson som är lärare i samhällskunskap på Sprintgymnasiet.

Artikelbild

| På Sprintgymnasiet går elever som läser språkintroduktionsprogrammet, ett program som ger behörighet till ordinarie gymnasieprogram.

Det hela började med de reportage som UNT publicerade helgen den 26 och 27 januari i år, som handlade om att många unga tjejer i Uppsala känner sig otrygga i centrum på grund av killgäng som ofredar dem. De som pekades ut var killar som nyligen kommit till Sverige.

På måndagen gick Helena Simonsson till sin rektor och sa att skolan måste göra något.

– Det kändes ganska självklart. Vi träffar den grupp som pekas ut, och skolan har ett uppdrag att undervisa om aktuella samhällsproblem och att fostra elever till goda medborgare.

Kom reportagen som en överraskning för dig?

– På ett sätt inte. För ett par år sedan uppmärksammades ju sextrakasserier på Fyrishov. Och vi vet ju också inte minst sedan metoo att sådant finns i hela samhället. Men här på skolan har vi inte sett de här problemen.

Projektet inleddes med att eleverna fick ta del av UNT:s artiklar. Reaktionerna var först starka. Många kände sig utpekade som grupp och ansåg att det var djupt orättvist. De blev också oroliga att svenskar skulle tro att alla invandrarkillar beter sig så här. Helena Simonsson kan förstå dem.

– Många av våra elever har bra koll på jämställdhet och tycker att beteendet från de här killgängen är lika fel som du och jag tycker.

En stor andel av eleverna på skolan är ensamkommande. De har känt sig extra utpekade, trots att tjejerna i reportagen aldrig sagt något om just den gruppen.

– Faktum är att det är de ensamkommande som vi har lättast att nå i sådana här frågor. De har inte med sig föräldrarna, utan det är vi som är deras trygga vuxna.

Projektet sker i flera skolämnen och utifrån elevernas språknivå. På bildlektionerna jobbar till exempel några klasser med att illustrera ja- respektive nej-signaler, som ska mynna ut i en utställning i skolans kafeteria. I svenskan har elever på en högre nivå bland annat fått skriva krönikor på temat sextrakasserier.

Det finns en hel del osynliga normer som kan vara självklara för den som vuxit upp i ett land. Ibland kommer eleverna fram till lärare på skolan för att be om råd, inte minst om hur man tar kontakt med någon man är intresserad av.

– Det är lätt att säga vad som inte är okej. Men de vill veta vad som är okej, och det kan vara svårare att förklara, säger Dejan Marijanac, som är lärare i geografi och svenska som andraspråk.

Vad jämställdhet innebär i praktiken är en del av projektet. Hur många killar tycker du att en tjej får ha sex med innan hon gifter sig? är ett exempel på en fråga som tvingar eleverna att reflektera. Civilkurage är en annan fråga som diskuterats.

– En del har själva sett gäng som betett sig illa mot tjejer. Vi pratar då om hur man kan agera, och att den som inte säger ifrån blir en av dem som gör dåliga saker, säger Helene Simonsson.

Även tidigare har Sprintgymnasiets elever fått diskutera lagar och värderingar, men inte i samma utsträckning som den här våren. Att vara tydlig i dessa frågor är viktigt, menar Helena Simonsson och Dejan Marijanac. Inte minst för att den som är ny i Sverige ska komma in i samhället.

Läs mer: Killgäng i city gör tjejer otrygga

Läs mer: "Stadsbilden i Uppsala har förändrats"