Det politiska landskapet har helt ritats om, både lokalt och på riksnivå. Kommer det att forsätta se ut såhär eller tror du att vi om några år är tillbaka i två block igen?

– Skulle vi ha två block igen skulle SD behöva försvinna. Men det verkar ju inte som att SD skulle falla samman som Ny demokrati gjorde. SD har vuxit gradvis och visat i ett antal val nu att de lyckas locka stora väljarskaror. Det verkar alltså finnas en efterfrågan på deras politik och ett missnöje med de etablerade partierna, säger Karl-Oskar Lindgren som är unviersitetslektor vid statsvetenskapliga institiutionen på Uppsala universitet.

Finns det fog för spekulationerna att ett konservativt block bestående av M, KD och SD bildas samt ett socialliberalt block med S, MP, C och L?

– Det är möjligt. Tidigare har de ekonomiska frågorna delat upp vänstern och högern. Men nu har ju en annan dimension blivit viktigare, åtminstone i debatten, som handlar om inställningen till invandring och värdekonservativa frågor, däribland familjepolitik. Den här dimensionen ställer till det i vilka partier som ska hitta varandra. Särskilt invandringsfrågan är ju väldigt viktig just nu.

Är invandringsfrågan viktigare än den ekonomiska politiken för hur partierna positionerar sig mot varandra?

– Åtminstone nästan lika viktigt. Det är ju därför C och L har så svårt för att ge SD något inflytande. Särskilt C har gjort stor poäng av att driva en politik som handlar om öppenhet och har bundit sig hårt i frågan. Många av deras väljare i dag har gått till dem på grund av det, därför blir detta svårt att kompromissa bort.

På kommunal och regional nivå har det varit betydligt lättare att hitta nya lösningar, som i Uppsala. Varför är det svårare på riksnivå?

– På lokal nivå är de ideologiska frågorna ofta inte lika viktiga. Man kan bli osams om skatter, men utöver det är det mycket kommunal service och praktiska problem som måste lösas.

Det har uppstått en hätsk konflikt i Uppsala om att gammal praxis nu inte följs i fördelningen av politiska poster. Är det så i andra kommuner också?

– Det skulle jag tro. Det har ju uppstått många konstellationer och lösningar inom politiken på lokal nivå som vi aldrig tidigare sett, vilket bland annat inneburit att invanda sätt att fördela poster i nämnder påverkas. Det leder såklart till diskussioner.

Och så har vi ju alla öppna bråk mellan tidigare vänner. På riksnivå knivhugger allianspartierna varandra och här i Uppsala bråkar Liberalernas Mohamad Hassan och Centerns Stefan Hanna inför öppen ridå.

– Ja, den situation vi nu har i Sverige gör det svårt för partierna att navigera och hitta sin nya position. Det handlar ofta, som i Uppsala, om att mittenpartierna behöver välja sida. Oavsett hur de väljer kommer vissa partimedlemmar och vissa väljare bli upprörda, liksom partier runtomkring dem.

Samtidigt har ju mittenpartierna ett bra läge att få politiskt inflytande?

– Ja, deras position gör det svårt att bilda styren utan dem. Men det kan bli kostsamt. Att som litet parti ingå samarbete om makten kan bestraffas hårt av väljarna i nästa val, förmodligen är risken för det ännu större om det skett genom en okonventionell lösning.

Krävs det några justeringar i valsystemet för att det ska bli lättare att bilda regering i kommande val?

– En del har påpekat att majoritetsvalsystem liknande det i Storbritannien eller USA gör det lättare att bilda handlingskraftiga regeringar eftersom det gynnar stora partier. Men det har sina nackdelar: allas åsikter representeras inte på samma sätt som i det proportionella valsystem vi har i Sverige, som ofta leder till många partier. Jag tror inte att någon är riktigt intresserad av att ändra valsystem. Det kommer nog snarare att bli så att riksdagen av naturliga skäl får mer makt när regeringen är svag.

Vad skulle det innebära?

– Att fler politiska frågor får avgöras i riksdagens olika utskott. Och i större frågor kan det behövas fler parlamentariska utredningar med uppgörelser mellan partierna. I riksdagen sker redan mycket blocköverskridande samarbeten som inte syns i debatten eftersom så mycket fokus de senaste åren har varit på regeringen.

Vissa menar att det är sandlådenivå på rikspolitikernas beteende efter valet. Vad tycker du?

– Klart att man gärna skulle ha en regering på plats snart, men jag tycker att man kan ha förståelse för att situationen är väldigt svår. Partierna har både väljare och partiorganisationer att ta hänsyn till och behöver förankra olika beslut.

Och om du ska tippa vad det blir för regering till slut...?

– Det vågar jag inte. Men jag tror inte att det blir extraval. Det är nog inget parti som är särskilt intresserat av ett sådant, förutom kanske SD. Och ett nytt val skulle förmodligen inte göra det enklare att bilda regering.