Den slutsatsen drar forskare vid bland annat Uppsala universitet i en studie som undersökt förändringar i förekomsten av astma, hösnuva och andra luftvägsbesvär bland vuxna i Nordeuropa under en 20-årsperiod.

– Det är givetvis mycket positivt ur hälsosynpunkt att rökningen har minskat kraftigt. Samtidigt visar våra resultat att det också krävs åtgärder riktade mot fetma och andningsstörningar under sömnen om vi ska lyckas få ner förekomsten av astma och andra luftvägsbesvär i samhället, säger Christer Janson, professor i lungmedicin vid Uppsala uniersitet.

Studien omfattar drygt 11 000 med slumpens hjälp utvalda vuxna kvinnor och män från Århus i Danmark, Tartu i Estland, Reykjavik i Island, Bergen i Norge och Göteborg, Umeå och Uppsala i Sverige.

Artikelbild

| Inom loppet av ett par decennier nästan fördubblades förekomsten av fetma bland kvinnorna och männen i studien.

Vid tre tillfällen under en 20-årsperiod besvarade de en hälso- och livsstilsenkät med frågor om bland annat besvär från luftvägarna. En del av dem genomgick också en hälsokontroll med undersökning av lungfunktionen och allergitestning.

Under de 20 åren sjönk andelen kvinnor och män som rapporterade besvär med väsningar i bröstet något, men den minskningen uppvägdes av att fler tidigare luftvägsfriska deltagare utvecklade besvär med astma och allergisk hösnuva. Ökningen av hösnuva var störst bland dem som var unga vuxna när studien startade.

Antalet snarkare steg också påtagligt under studiens gång, i alla åldersgrupper och i takt med att deltagarna blev äldre.

Däremot var problem med nattlig halsbränna och sura uppstötningar åtminstone någon gång varje vecka och andra luftvägsbesvär i samband med sömnen – till exempel nattlig hosta, andfåddhet, andnöd och tryckkänsla över bröstet – i stort sett oförändrade under hela uppföljningsperioden.

Artikelbild

Trots kraftigt minskad rökning har andelen vuxna som har hosta och andra luftvägsbesvär under natten inte sjunkit.

Under de 20 åren nästan fördubblades andelen kvinnor och män med ett så kallat kroppsmasseindex, BMI, över gränsvärdet för fetma, från knappt åtta till drygt 15 procent.

– Att fetma blivit vanligare är sannolikt en viktig bidragande orsak till ökningen av astma och snarkningar. Flera tidigare studier har visat att fetma är en viktig riskfaktor för såväl astma som för snarkningar. Även övriga luftvägsproblem i vår studie, med undantag för astma, var vanligare bland feta personer, säger Christer Janson.

Artikelbild

| Christer Janson

När studien startade hade var femte deltagare allergisk hösnuva, ett par decennier senare hade var fjärde deltagare det. Forskarna har ännu ingen riktigt bra förklaring till varför allergisk hösnuva ökade så mycket inom loppet av bara 20 år.

– Eftersom ökningen av allergisk hösnuva var störst bland unga vuxna kan den i vart fall inte förklaras av något slags naturligt åldrande. Däremot ligger den i linje med den så kallade hygienhypotesen som säger att miljöförändringar som påverkar immmunförsvaret tidigt i livet kan ha ökat benägenheten att utveckla allergier, säger Christer Janson.

Artikelbild

| Christer Janson

Inom ramen för samma studie har forskarna tidigare visat att en del av den positiva effekten på lungfunktionen av att sluta röka förtas av att de flesta går upp i vikt efter rökstoppet.

– Det är dock viktigt att påpeka att det alltid lönar sig att sluta röka eftersom rökning är en än starkare riskfaktor för ohälsa och förtida död än fetma, säger Christer Janson.

Fotnot: Studien publiceras i den lungmedicinska tidskriften BMC Pulmonary Medicine och kan läsas här.