– Hela upplevelsen här i Sverige har varit nästintill overklig, säger Doug Dykaar och skakar lite på huvudet.

Han och hustrun Donna Strickland, Nobelpristagare i fysik, anlände precis till Universitetshuset i en Nobelmärkt bil. Medan Donna Strickland hälsar på rektorn Eva Åkesson och förbereder sin stundande föreläsning i aulan minglar Doug Dykaar i konsistorierummet, där det traditionsenliga lussefikat står framdukat.

Hustrun fick självaste kungen till bordsherre på Nobelmiddagen häromdagen. Doug Dykaar satt bredvid finansminister Magdalena Andersson. Inte mycket slår den kvällen, konstaterar han.

– Alla var väldigt trevliga. Det var lite nervöst att vara runt kungligheter men de verkade charmiga allihopa, säger han och skrattar.

Det har varit en hektisk vecka för Nobelpristagarna och deras medföljande. Just den här dagen inleddes med ett luciatåg i lobbyn på Grand i Stockholm, hotellet där Nobelpristagarna och deras respektive bor.

– Det var väldigt vackert. Vi blir så oerhört bortskämda här, säger Margie Sable medan hon spanar in pepparkaksskålen.

Margie Sable är hustru till George Smith, Nobelpristagare i kemi, som har forskat med hjälp av ett analysinstrument som är utvecklat och framtaget här i Uppsala. Strax ska han, och de tre andra pristagarna som kommit hit, gå upp på scenen.

Margie Sable skippar föreläsningen. Hon tänker upptäcka Uppsala innan det är dags för lunchen på Uppsala slott.

– Jag hörde av en kollega hemma i USA att Uppsala är så fint och att det finns bra butiker här.

Men det är många andra här som köar för att få en plats i aulan. En av dem är Reinaldo Ropke Junior, utbytesstudent från Brasilien, som har sett fram emot dagen:

– Chansen att höra en Nobelföreläsning får du bara en gång i livet.

Traditionen att bjuda Nobelpristagarna till Uppsala universitet har många år på nacken. Vanligtvis brukar betydligt fler än fyra Nobelpristagare komma. Förr var antalet medföljande anhöriga också betydligt fler, kanske för att Nobelstiftelsen dragit åt plånboken.

Universitetsguiden Mikael Norrby, vars uppdrag är att guida Nobelföljet runt där de önskar, minns traditionen för 20-30 år sedan.

– Då brukade vi avsluta dagen med snöbollskrig i Gamla Uppsala. Det var nästan alltid snö här den dagen förr, säger han.