Hjärnkoll har initierats av regeringen som delat ut 24 miljoner kronor under två års tid för projekt som ska ändra attityderna till psykiskt ohälsa och psykiska funktionshinder. Attityduppdraget i Uppsala län har fått en miljon och utsetts till ett av tre kampanjlän i landet. 40 attitydambassadörer har utbildats. De har själva erfarenhet av psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning och deras uppgift är att sprida information om det.

- Jag har en psykossjukdom. Trots det kan jag arbeta som alla andra. Det hindrar mig inte i mitt liv. Men det är viktigt att man har människor runt om som ställer upp. Då måste man också kunna vara öppen och prata om problemen. Det finns så mycket fördomar, säger Elisabet Alphonce som är projektledare för länets attityduppdrag.

Attitydambassadören Therese Netzell som har adhd är ute och berättar om sin situation och vad adhd innebär i vardagslivet. Hon är lärare.
– Jag var orolig för hur allmänheten skulle reagera när de fick reda på mitt funktionshinder. Men det gick jättebra. När jag förklarade vad adhd är så togs det emot mycket positivt, säger hon.

Erfarenheterna av sjukdomen gör att hon också kan se barnens svårigheter i klassrummet både socialt och psykiskt.
– Jag kan förstå en stökig elev eller någon som har svårt att sitta still och föreslå alternativ till det. Jag vet ju själv hur det är. En person med adhd kan må lika bra som andra, men vissa kan behöva stöd annars kan det leda till psykisk sjukdom, säger Therese Netzell.

En hel del har förändrats sedan Elisabet Alphonce fick sin psykossjukdom i slutet av 70-talet. Då fanns ett starkt tabu och ett vi och dom förhållande inom vården. Det är borta. Men mycket återstår att göra
- Sedan jag börjat berätta om min psykos så har folk hört av sig till mig om hur de ska agera när vänner eller anhöriga mår dåligt. Vi måste bryta skamkänslorna. Man ska kunna prata om psykisk ohälsa på jobbet och ute i samhället, precis som om vilken annan sjukdom som helst, säger hon.