I några års tid har EU:s nya vapendirektiv oroat hos svenska sportskyttar och jägare. Syftet bakom vapendirektivet - att bekämpa brottslig vapenanvändning - är gott. Men länderna i unionen ser olika ut, och i vanlig ordning behöver svenska politiker hålla ett öga på och se till att direktiv och nya lagar träffar rätt. Ofta har det sagts att laglydiga svenskar inte ska drabbas av vapendirektivet. Som Socialdemokraterna lovade inför valet: “vi vill lugna jägarkåren, vi kommer inte att införa regler som försvårar för jägare” (Jaktjournalen 5/9 2018). Retoriken är det inte fel på, men verkligheten talar ett annat språk. Trots tidigare löften till landets jägare och sportskyttar, bland annat av justitieminister Morgan Johansson, väcks nu åter frågor. I april ska regeringen lägga fram sin proposition, och direktivet har varit ute på lagrådsremiss.

Pia Clerté, dynamisk sportskytt och fyrfaldig svensk mästarinna - och som tävlar för Uppsala, kritiserade nyligen regeringen i en debattartikel (SvD, 7/3). "En konsekvens blir slutet på det internationella skyttet för de svenska skyttarna och dessutom hotas VM i Karlskoga i augusti eftersom de internationella skyttarnas vapen blir omvandlade till kategori A under tävlingen", påpekar Clerté. I praktiken kan alltså svensk tävlan inom dynamiskt sportskytte omöjliggöras. Hamnar ett vapen i kategori A, samma kategori som missiler, går det inte att resa med.

När jag kontaktar Clerté är hon märkbart irriterad på att regeringsföreträdare "försöker få det till att de gjort en minimi-implementering och att allt de föreskriver krävs av direktivet". Det är oärligt att skylla sina egna regelskärpningar på EU, säger hon.

EU kräver inte att vapen flyttas till kategori A på ett sätt som drabbar sportskyttet. Eller att vi inför femårslicenser, eller reglering av magasininnehav. Dessutom saknas en del utlovade förenklingar i förslaget.

Att Lagrådet har kritiserat remissförslaget för att vara så komplicerat skrivet att det kan strida mot legalitetsprincipen, borde bara det få varningslamporna att blinka. Varför lägga fram ett så dåligt utformat förslag, att det är omöjligt att tolka lagändringar?

Syftet med EU:s vapendirektiv har som sagt varit att komma åt för organiserad brottslighet och terrorism, inte att sätta krokben för de ungefär 600 000 legala vapenägarna i Sverige. Som flera forskare har påpekat finns det inget samband mellan legala vapen och brottslighet.

Svensk lagstiftning är redan tillräcklig på det här området. Regeringen borde lägga allt krut på att komma åt reella problem med den grova brottsligheten. De alltför många dödsskjutningarna och terrorhotet hör dit. I stället föreslås åtgärder som helt i onödan sabbar för laglydiga vapenanvändare. Riksdagen bör ge regeringen en välförtjänt bakläxa.