Skolsegregation grumlar Pisaglädjen

När Pisamätningen presenterades talade utbildningsministern om en "glädjens dag" och om ett "styrkebesked" från svensk skola.

Vi har tagit emot många nyanlända elever. Vi har en stor lärarbrist. Vi har ökande elevkullar. Ändå har svensk skola lyckats öka kunskapsresultaten för eleverna, säger Anna Ekström (S).

Ekström berömmer elever och lärare, men ger också äran till regeringens skolpolitik. Hon pekar på 13 miljarder kronor mer till skolan och 13 000 fler skolanställda sedan 2014, samt på satsningar i lärares fortbildning.

Känner ingen glädje

Moderaternas skolpolitiska talesperson Kristina Axén Olin ansluter sig inte till glädjekören efter Pisamätningen.

Det är svårt att känna glädje när mer än elva procent av eleverna tagits bort på grund av för dåliga kunskaper i svenska, säger hon.

TT: Men det är nyanlända elever som inte hunnit lära sig svenska.

Det är ändå elva procent som finns i våra klassrum varje dag, säger Axén Olin.

Vi klarar inte av att ta hand om barn som kommer från andra länder.

Smolk i bägaren

Utbildningsministern känner enbart glädje över rapporten. Ekström uppger att "smolket i glädjebägaren" är att skolsegregationen inte minskat.

Hon tycker att Pisamätningen ger ett ganska bistert budskap när det gäller den stora ojämlikheten mellan skolor i Sverige.

Vi ser inga framsteg på jämlikhetens område, säger Ekström.

Skolor som halkar efter finns framförallt i utsatta områden med många utrikesfödda elever och föräldrar med låg utbildningsnivå.

Ekström hoppas att Pisamätningen blir en väckarklocka så att riksdagspartierna stödjer kommande förslag från regeringen.

Regler ändras?

En utredning håller på att ta fram förslag för att minska klyftorna mellan skolor. Det handlar bland annat om att få till en större blandning av elever med olika socioekonomisk bakgrund. Det kan till exempel innebära ändrade regler för när man får ställa sitt barn i kön till en populär skola.

Liberalerna gläds åt de förbättrade kunskapsresultaten i Pisarapporten, som man menar till stor del är en följd av liberal skolpolitik. Men även i L är man bekymrad över skolsegregationen.

Det som smärtar oss är att återigen läsa att andelen obehöriga lärare ökar i de skolor som verkligen skulle behöva ha undervisning av de bästa, säger L:s skolpolitiske talesperson Roger Haddad.

Besparingar hotar

Både utbildningsministern och Liberalerna anser att det är bostadssegregationen som är den största orsaken till skolsegregationen, inte det fria skolvalet.

Liberalernas Nyamko Sabuni pekar på att man måste titta på hur man ska få nyanlända familjer att göra ett aktivt skolval, så att deras barn inte alltid hamnar i den närmsta skolan.

En annan utmaning är att många skolor riskerar att drabbas av besparingar.

Jag är orolig när jag ser de stora besparingar som just nu aviseras i många kommuner, säger utbildningsminister Anna Ekström.

I regeringens budget har bidraget för en mer likvärdig skola ökat till 4,9 miljarder kronor nästa år.

Besked inom kort

Men kommuner och friskolor som skär ned, kan inte samtidigt få bidraget. Det så kallade kostnadsvillkoret ses nu över och Ekström hoppas kunna ge besked om det inom kort.

Liberalerna ser en annan lösning på hur skolornas resurser ska bli mer lika.

Det bästa är att staten tar över ansvaret för skolan, säger L-ledaren Nyamko Sabuni.

Inte heller lärarförbunden känner ogrumlad glädje inför Pisarapporten.

Skillnaderna mellan olika elevgrupper och skolor är ett demokratiproblem, enligt Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund (LR).

Även Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand är bekymrad över skolsegregationen.

Vi behöver politiker som vågar göra de förändringar som krävs vad gäller finansieringssystemet och skolvalet, säger hon.

Rättad: Texten är uppdaterad med ett förändrat citat från Roger Haddad, Liberalernas skolpolitiske talesperson.