Enligt LRF Konsults rapport Skogsgårdens lönsamhet, som släpptes på torsdagen, har lönsamheten för skogsgårdarna minskat sedan 2011.

Trots rådande högkonjunktur, där skogsindustrin och exporten går på högvarv och virkespriserna ökat, har skogsnettot i företagen minskat.

Medelskogsnettot för hela landet var 97 300 kronor under 2017, året före låg det på 99 900 kronor.

Artikelbild

| Lönsamheten har minskat under flera år för skogsbruket, trots det vill många köpa in skog.

Det försämrade resultatet förklarar LRF Konsult bland annat med fördyrade avverkningskostnader på grund av stormarna och att avståndet mellan skogen och industrierna är stort i norra delarna av landet.

Effekterna av de höjda virkespriserna räknar man dock med ska visa sig under nästa år.

Målet för driften av skogsgårdarna varierar, från familjeföretagare till dem som ser skogsägandet som en kapitalplacering med volym och värdetillväxt som främsta mål.

– Som i allt företagande bör man ha mål för sin verksamhet och även för skogsägare är det viktigt att formulera ett mål med sitt ägande, säger Jennie Forsvik, kontorschef vid LRF Konsult i Enköping.

Belåningen på skogsgårdarna i riket är den högsta på tio år och främst är det inköp av mer mark som ökar belåningen, enligt LRF Konsult. Belåningen i region Mitt ligger på 370 000 kronor vilket är något lägre än för landet i snitt.

Återinvesteringarna i kostnader för skogsvård har däremot ökat och ligger nu på 5,4 procent (drygt 6 200 kronor) av den totala intäkten av skogen.

Även den torra sommaren kan ha påverkat skogsbrukets lönsamhet och det återstår att se vilka effekter torkan haft, med eventuellt ökande angrepp av skadeinsekter. Oklart är det även hur länge den höga efterfrågan på virke kommer att hålla i sig.