Beläggningen på gatorna är en fråga som engagerar kommuninvånarna. Inget kan få kommentarerna i Facebookflödet att explodera så som potthål och slitna vägbanor.

– Fick vi 40 miljoner på ett bräde skulle standarden på gatorna vara jättebra. Men det är inte realistiskt, det handlar om fyra-fem miljoner per år i Enköping, för att behålla den standard vi har, säger gatuingenjör Jan Widén vid Enköpings kommun.

I samarbete med kommunens planavdelning gör gatukontoret en treårsplan för gatuunderhållet. Den uppdateras varje år och ändras utifrån aktuella förutsättningar. Hänsyn ska tas till hur vägbanorna slits, VA-arbeten som måste göras och byggen som påbörjas.

Artikelbild

| Asfaltsläggningen startar omkring den 12 september och framkomligheten blir begränsad på felera gator i Enköping.

– Sen hittar politikerna på en del saker som ändrar planen, exempelvis badhuset. Det fanns inte med i långtidsplaneringen, säger Jan Widén.

Generellt släpar underhållet på gatorna efter något, men så är det i de flesta kommuner. Jämfört med andra städer tycker Jan Widén inte att gatorna i Enköping är jättedåliga.

– Det ser hyfsat ut, men lite slitet på huvudlederna, säger han.

De gator som har störst trafik per dygn är Fjärdhundragatan, Salagatan och Ågatan. I medel 7 000 fordon trafikerar Fjärdhundragatan varje dygn och det gör att den måste läggas om fortare än andra gator.

– Vi vet ungefär vilken medellivslängd gatorna har. Fjärdhundragatan i norrgående riktning får ny topp, den lades om 2012. Södergående körfält har klarat sig bättre, säger Jan Widén.

När asfalteringsarbetet drar igång omkring den 12 september börjar man med JP Johanssons gata och Bangårdsgatan, därefter följer Fjärdhundragatan, Gnejsgatan, Granitgatan, Litslenavägen, Plommongatan och Klarbärsgatan.

Men innan den nya asfalten läggs på ska mycket fixas. Brunnar ska justeras och bytas ut, övergångsställen, busshållplatser och farthinder byggas eller byggas om. Allt ska samordnas med asfalteringen.

I bostadsområdena kan beläggningen vara lite sämre. Det beror inte på slitage utan på ålder, asfalten torkar med tiden. Och en allt för bra beläggning där gör dessutom att trafikanterna kör för fort.

Det där med asfalt är också en hel vetenskap. Rondellmassan ska vara seg och gummiaktig då vägen där rör sig, den slätaste asfalten som läggs på gång- och cykelbanor innehåller små stenar och slits fortare än asfalten med grövre stenar som läggs på motorvägar.

– Älvdalsporfyr är jättestarkt, men blir snorhal när det är kallt. Det gäller att välja rätt sort sten, säger Jan Widén.

I planen för kommande år finns bland annat Stockholmsvägen, Fjärdhundragatan, Bäckgatan, Kungsgatan och gatorna kring Kammakartorget. Även Östra länken och Salavägen börjar bli slitna.

­– Men planen kan ändras fort, det hänger även mycket på hur vintern blir, säger Jan Widén.