Knut Hallberg påpekar att hushållens ekonomi påverkas av vad som händer för näringslivet, bland annat kan minskad konsumtion slå hårt på servicenäringarna.
Tidigare i veckan rapporterade UNT att den genomsnittliga Uppsalabon enligt prognoser kommer ha 1 111 kronor mindre i fickan varje månad. De närmsta månaderna förväntas hushållens utgifter att fortsätta stiga, bland annat ytterligare ökningar i elpriset och höjd ränta.
Men var går gränsen för vad de svenska hushållen klarar av?
– Vi börjar närma oss en smärtgräns för många grupper inom loppet av det närmsta året om inflationen fortsätter vara så här hög. De flesta hushåll kommer att få en lägre disponibel inkomst, säger Knut Hallberg, senior ekonom på Swedbank och fortsätter:
– Vi är inte riktigt där ännu men ju längre tid inflationen är väldigt hög, så blir det jobbigare eftersom löner och pensioner inte höjs lika mycket och man tappar realt sett för varje år som går.
Hur framtiden ser ut för Uppsalahushållen på sikt kommer därför att bero mycket på vad som händer med löneutvecklingen när avtalsrörelsen drar igång i höst.
– De som får det allra sämst är de med knappa marginaler som lever från dag till dag och vrider och vänder på varje slant. Eftersom matprisinflationen är väldigt hög, energipriserna är höga och det finns låginkomsttagare som är beroende av bil för att ta sig till jobbet om man bor på landsbygden så har de det redan nu väldigt tufft, säger han.
Utöver löneutvecklingen så kan det bli aktuellt med riktade instanser framöver för att stötta de som får det allra tuffast. Knut Hallsberg berättar att flera europeiska länder redan är där. Han tror att även Sverige eventuellt får se över att höja bland annat barn- och bostadsbidrag riktade till de som kommer påverkas mest.
– Barnfamiljer har höga livsmedelskostnader. De behöver bostad också och det finns en stor risk att hyrorna kommer att höjas framöver. Ökade elpriser och höjd ränta gör att fastighetsägares kostnader går upp och då vill de höja hyrorna och det kommer drabba många barnfamiljer.
Han rekommenderar att man redan nu ser över sin hushållsekonomi.
– Som hushåll ska man försiktigt agera så man har marginalerna på sin sida. Det är bättre att skära ner i tid än att vänta för länge. Skär ner lite extra på konsumtionen utifall inflationen fortsätter vara hög och räntorna går upp. Det kan bli väldigt jobbigt om man inte sett om sitt hus i god tid. Samla familjen runt köksbordet och gå igenom ekonomin.
Men även om man skär ner på konsumtionen ser möjligheten till att lägga undan en buffert inför en potentiell fortsatt inflation framöver svårare ut än tidigare för Uppsalahushållen.
Enligt Swedbanks prognos kommer alla hushållen i Uppsala ha mindre möjlighet till sparande och konsumtion efter att levnadskostnader och boende betalats varje månad. I kategorien sparande och övrig konsumtion ingår främst traditionellt sparande och saker som semesterresor, restaurangbesök och dyrare nöjen. Siffrorna gäller för Uppsala kommun. Källa: Swedbank
Enligt en prognos för 2022 från Swedbank om hur mycket pengar hushåll i Sverige har kvar till sparande och övrig konsumtion varje månad så har till exempel en ensamstående med barn i bostadsrätt i Uppsala 325 kronor kvar per månad i december 2022. Det ska då täcka traditionellt sparande, resor, restaurangbesök och andra nöjen.
Det är bland den lägsta nivån i Sverige; efter Stockholm, Göteborg, Umeå och Gotland. I Uppsala kommun har detta genomsnittliga hushåll en sparkvot på 1 procent i slutet av 2022. Enligt prognosen kommer samma ensamstående ha sett sitt sparutrymme gått ner med 3 194 kronor mellan december 2021 och december 2022. Sammanboende med barn i småhus i Uppsala ser sitt sparutrymme gå ner med 4 622 kronor.
"Trycket har alltid varit högt, stödet man fått från samhället har inte följt med i utvecklingen överhuvudtaget i många år. Nu när inflationen slår till så blir det ännu värre", säger Dirk Kehr på Matcentralen – Uppsala Stadsmission som delar ut matkassar till behövande Uppsalabor varje vecka. Arkivbild.
Matcentralen på Uppsala Stadsmission har redan innan inflationen sett ett ökat behov av deras matkasse som de delar ut till behövande Uppsalabor. Förra året hade de mellan 280 och 325 prenumeranter på sin matkasse. Av dem var 130 till 140 barnfamiljer där det sammanlagt rör sig om totalt 350 barn.
– Alla dessa människor har nu ytterligare ansträngning med inflationen på en redan begränsad ekonomi. Vi kan förvänta oss att antalet som behöver mer stöd kommer öka, eller har ökat, säger Dirk Kehr, utvecklingsstrateg på Uppsala Stadsmission.
De hade en väntelista redan innan inflationen tog fart och har ett konstant tryck.
– Behovet är mycket större än vad vi har möjlighet att möta i dagsläget. Förutsättningarna för att vi eventuellt ska kunna utöka verksamheten är att vi har mat och stöd för att bedriva vår sociala verksamhet. Den professionella bemanningen behöver finansieras genom bidrag från kommunen. Som det ser ut idag så gör vi det vi kan med de medel vi har, säger han.