50 års misslyckanden gav oss dagens förorter

Grunden till gängkriminaliteten lades 1965, sedan har det mesta gått fel.

Sverige 9 september 2020 16:23
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Regeringen pressas nu dagligen om det grova gängvåldet. Några särskilda händelser det senaste året har fått majoritetsbefolkningen att vakna upp och säga stopp, nu är det nog. Från mamman med bebisen som sköts till döds i Malmö i fjol somras, till tolvåringen som miste livet av en förlupen kula i Botkyrka förra månaden.

Och så de överväldigande bevisen för att släkterna och de lösare gängstrukturerna verkligen kontrollerar de utsatta förorterna: id-kontroller, vägspärrar och öppen narkotikahandel vid skolor och köpcentrum. Det skjuts numera även i områden intill de som kallas utsatta. Det rånas, hotas och förnedras utanför de flesta skolorna samt i den centrala staden. Och narkotikan som svämmar över samhället kan förstås brukas av alla barn och unga. Frågan är nu bara vad man ska göra åt det.

 

Den politiska uppdelningen mellan att beivra brott och utdela straff respektive arbeta förebyggande är mycket olycklig. Tendensen på senare år har varit allt djupare skyttegravar. Vilken sida tillhör du? Ska man låsa in dem och kasta bort nyckeln eller starta ett projekt där unga män får bearbeta sina aggressioner? Bestäm dig! Frågan är svårt politiserad och även Brottsförebyggande rådet (Brå) har anklagats för att ha en agenda.

Vem ska göra jobbet, sätta fingret på grundproblemet, beskriva utvecklingen och även föreslå åtgärder? Den obundna stiftelsen Tryggare Sverige är en kandidat. I sin färska rapport Ensam är inte stark – om arbetet mot brott och otrygghet i Sverige, tar man sats från året 1965. Då förstatligades polisen samtidigt som miljonprogrammen började byggas, två grundbultar till dagens problem.

 

Naturligtvis har det funnits chanser att göra om och göra rätt under de 55 år som gått, men de har inte tagits. Tvärtom. En misslyckad närpolisreform, ett misslyckat försök att centralisera polisen, en havererad narkotikapolitik och så en migrationsvåg 2015 då 33 000 unga pojkar (av totalt 163 000) sökte asyl i Sverige. Detta är några exempel i rapporten på tipping points, att den negativa utvecklingen snabbats på och lett fram till en perfekt storm 2019-2020.

Lägger man rapporten som ett raster över nyhetsrapporteringen är det mycket som stämmer. Som att poliserna visserligen blivit fler men att det är färre (9 050 stycken) som arbetar i yttre tjänst jämfört med för fem år sedan. Tryggare Sverige har ett åtgärdsprogram också, där punkt ett är ”Ta tillbaka de särskilt utsatta områdena”. Vi återkommer till det. Rapporten kan läsas med behållning av ansvariga politiker och kanske, kanske sätta spår i nästa debatt om hårdare tag eller förebyggande arbete.

Johan Rudström

Ämnen du kan följa
Läs mer!
Ishockey

LIVE: Almtunas återstart efter coronauppehållet

Innebandy

Storvreta lånar ut storstjärnan

Stockholm

Mindre trängsel i kollektivtrafiken

Nyetableringar

Miwa Redovisning AB - nytt företag startar i Uppsala

Fastighetsaffärer

Ägarbyte för mindre hus i Öregrund

Visa fler