Misstänkt företagare straffades dubbelt

Kronofogden slog till efter Tingsrättens order och beslagtog all elektronisk utrustning hos en man som misstänkts ha undanröjt företagshemligheter. Dessutom belades han med vitesförbud, vilket kan anses vara dubbel bestraffning. När RiVe juridiska byrå kopplades in fick mannen tillbaka sin utrustning och kunde bedriva sin egen verksamhet vidare.

22 maj 2020 12:42

Det var i samband med att en företagare i Stockholmstrakten bytte tjänst, som misstankar uppdagades om att han hade spridit företagshemligheter, från sin gamla arbetsplats till sin nya. Den tidigare arbetsgivaren valde att driva ärendet till rätten och utan förvarning kom ett beslut delgivet från Tingsrätten hos den misstänkte. Kort därefter kom Kronofogden och beslagtog näringsidkarens arbetsmaterial.

I det här fallet hade den misstänkte inte möjligheten att yttra sig, utan Tingsrätten tog beslutet enbart efter uppgifterna de fått från den tidigare arbetsgivaren. 
– Det i sig är inte helt ovanligt, men när sedan ytterligare påföljder kom utan mannens förvarning, började ärendet sticka ut, säger Chefsjurist Erik Hårdén på RiVe Juridiska Byrå

RiVe, som är experter på arbetsrätt, kontaktades och kopplades in i ärendet. Man kunde då konstatera att domstolen hade givit instruktioner till Kronofogden om att beslagta utrustningen, och samtidigt belägga den misstänkte med vitesförbud. Repressalierna gjorde att han omöjligtvis kunde fortsätta bedriva sin verksamhet, även om han fortfarande bara var misstänkt, inte dömd.
– En får anta att syftet var att förhindra att han skulle nyttja eller gömma undan några företagshemligheter, som hans före detta arbetsgivare påstod att han hade tagit med sig. Men det är ovanligt att man går så hårt åt, säger Chefsjurist Erik Hårdén på Rive Juridiska Byrå.

Kronofogdens beslagtagning av datorer, mobiltelefoner, USB-minnen och annat elektroniskt material gjorde att mannen plötsligt drabbades av kraftig inkomstförlust i sin nya verksamhet. Summan för förlusten beräknades till mellan 50 och 75 000 kronor per förlorat dygn och när överklagan kom in, ändrade sig Arbetsdomstolen snabbt. 
– RiVe tog snabbt beslutet att överklaga tingsrättens beslut till den högsta instansen, Arbetsdomstolen, och ställde sig kritiska till den hårda bedömningen. I praktiken innebar det att klienten hade utsatts för en slags dubbel säkerhet, eller om du vill, dubbel bestraffning, förklarar chefsjurist Erik Hårdén.

Arbetsdomstolen valde att lyssna på RiVe och tog därefter ett snabbt beslut om att mannen skulle återfå sin utrustning, för att lindra den ekonomiska förlusten. Vitesförbudet å andra sidan kvarstår, men klienten kan fortsätta att bedriva sin verksamhet under pågående rättsprocess. 
– Skulle det visa sig att vår klient går vinnande i målet om röjande av företagshemligheter, skulle återbetalningsskylldigheten bli stor. Det har nog varit en av faktorerna till att Arbetsrättsdomstolen tog ett snabbt beslut om att han skulle få tillbaka sina beslagtagna arbetsredskap, säger Erik Hårdén. 

Arbetsdomstolens beslut efter Rive Juridiska Byrås överklagande har nu skapat en ny svensk rättspraxis om hur man ska döma i liknande ärenden i framtiden.
– Det här visar att vite är tillräckligt, och beslagtagning för mycket. På så sätt har det skapats en rättspraxis. Det här är ett område som saknar rättslig vägledning eftersom lagen är ny och kom så sent som 2018. Man kan givetvis ta ledning från tidigare praxis baserat på den tidigare lagstiftningen, men i och med beslutet har det satts nya riktlinjer för professionalitetsbedömning och om hur tingsrätten kan komma att göra sina bedömningar i framtiden. 

Genom att ha skapat ny praxis i Arbetsrättsdomstolen är risken inte längre lika stor att åka ut för dubbel bestraffning vid liknande ärenden i framtiden, vilket också väntas ge mindre kostnader för staten i de fall där den misstänkte frias och ska få tillbaka sin förlorade arbetsinkomst.

Text: Filip Sandström Beijer 

Detta innehåll är en köpt artikel, den är inte skriven av journalisterna på UNT. Innehållet behöver därmed inte nödvändigtvis reflektera tidningens åsikter.