Företagare straffades dubbelt – RiVe räddade inkomst

Kronofogden slog till efter Tingsrättens order och beslagtog all elektronisk utrustning hos en man som misstänkts ha utnyttjat företagshemligheter. Dessutom belades han med vitesförbud, vilket kan anses vara dubbel bestraffning. När RiVe Juridiska byrå kopplades in fick mannen tillbaka sin utrustning och kunde bedriva sin egen verksamhet vidare.

29 maj 2020 13:57

Det var i samband med att en företagare i Stockholmstrakten bytte tjänst, som misstankar uppdagades om att han hade utnyttjat kunskaper om den förra arbetsgivarens affärssätt, prissättning och kanske kundregister. Den tidigare arbetsgivaren valde att driva ärendet till rätten och utan förvarning kom Kronofogden till mannens hem med ett beslut från Tingsrätten om att all hans elektroniska utrustning skulle tas i beslag av Kronofogden. Materialet var mannans, numera en egen näringsidkare, arbetsmaterial såsom datorer, mobiltelefon, USB-minnen med mera.

– I det här fallet hade näringsidkaren inte möjligheten att yttra sig innan beslutet, utan Tingsrätten tog beslutet enbart efter uppgifterna de fått från den tidigare arbetsgivaren. Det i sig är inte helt ovanligt, men när sedan beslutet även stipulerade ett vitesförbud började ärendet sticka ut, säger Chefsjurist Erik Hårdén på RiVe Juridiska Byrå

RiVe, som är experter på arbetsrätt, kontaktades och kopplades in i ärendet. Man kunde då konstatera att domstolen hade givit instruktioner till Kronofogden om att beslagta utrustningen, och samtidigt belägga näringsidkaren med vitesförbud. Repressalierna gjorde att han omöjligtvis kunde fortsätta bedriva sin egen näringsverksamhet, även om ärendet om påstådda brott mot lagen om företagshemligheter inte än var avgjord.

– En får anta att syftet var att förhindra att han skulle nyttja eller gömma undan några företagshemligheter från den tidigare arbetsgivaren, såsom den tidigare arbetsgivarens prisinformation, affärssätt eller kunduppgifter. Hans före detta arbetsgivare påstod att han hade tagit med sig dessa i syfte att nyttja informationen i sin egen näringsverksamhet. 
Det är ovanligt att man går så hårt åt, säger Chefsjurist Erik Hårdén på RiVe Juridiska Byrå.

Kronofogdens beslagtagning av datorer, mobiltelefoner, USB-minnen och annat elektroniskt material gjorde att mannen plötsligt drabbades av kraftig inkomstförlust i sin nya verksamhet. Summan för förlusten beräknades till mellan 50 och 75 000 kronor per dygn. 

– RiVe tog snabbt beslutet att överklaga tingsrättens beslut till den högsta instansen, Arbetsdomstolen, och ställde sig kritiska till den hårda bedömningen. I praktiken innebar det att klienten hade utsatts för en slags dubbel säkerhet, eller om du vill, dubbel bestraffning, förklarar chefsjurist Erik Hårdén.

Arbetsdomstolen valde att lyssna på RiVe och tog därefter ett blixtsnabbt beslut om att ändra Tingsrättens avgörande så att mannen genast skulle återfå sin utrustning, för att lindra den ekonomiska förlusten han annars led i sin näringsverksamhet. Vitesförbudet å andra sidan kvarstår, men klienten kan fortsätta att bedriva sin verksamhet under pågående rättsprocess. 

– Skulle det visa sig att vår klient går vinnande i målet om röjande av företagshemligheter, skulle återbetalningsskyldigheten för hans föra denna arbetsgivare bli stor. Det är intressant att Arbetsrättsdomstolen tog ett så snabbt beslut om att han skulle få tillbaka sina beslagtagna arbetsredskap, säger Chefsjurist Erik Hårdén. 

Arbetsdomstolens beslut efter Rive Juridiska Byrås överklagande har nu skapat en ny svensk rättspraxis om hur tingsrätten ska tillämpa lagen vid liknande beslut under pågående rättsprocess, i likartade mål i framtiden.

– Det här visar att vite är tillräckligt, och beslagtagning för mycket. På så sätt har det skapats en rättspraxis. Det här är ett område som saknar rättslig vägledning eftersom lagen är ny och kom så sent som 2018. Man kan givetvis ta ledning från tidigare praxis baserat på den tidigare lagstiftningen, men i och med beslutet har det satts nya riktlinjer för proportionalitetsbedömningen och om hur tingsrätterna ska göra sina bedömningar i framtiden. 

Genom att ha skapat ny praxis i Arbetsrättsdomstolen är risken inte längre lika stor att åka ut för dubbla säkerhetsåtgärder vid liknande ärenden i framtiden. 

– Jag tror dock att flera och flera företag nog kommer att driva rättsprocesser mot tidigare anställda med anledning av att de kan ha tagit med sig och kanske har avsikt att nyttja den tidigare arbetsgivarens ”know-how” i sina egna verksamheter, jag tror att det råder stor okunskap om den nya lagen, säger RiVe’s Chefsjurist Erik Hårdén. 

Från

 Compexia law group AB