”Man ska alltid utgå från att folk som man inte känner är svin”. Det sa ofta en kompis till mig under tonåringen. Han menade att man inte ska låta sig förföras av första intrycket. Då tyckte jag att det lät bittert, men nu förstår jag att han hade fattat haloeffekten.

Haloeffekten är ett psykologiskt fenomen som ställer till det för oss. Den blev känd genom de amerikanska psykologerna Edward L Thorndike och Gordon Allport, under tidigt 1900-tal och gör att vi tillskriver en person eller en sak fler egenskaper eller funktioner än den har. En skolelev som är skicklig i matte tros ofta vara fena på andra ämnen. En snygg person tenderar vi att tro att den har positiva sidor, och en studie visar att domstolsjuryr ser dem som mindre brottsbenägna. Haloeffekten gör att vi behandlar människor orättvist och är en grogrund för fördomar.

Det kan ge drastiska följder.

Artikelbild

| Anna Gulliksen uppmanar alla att känna till haloeffekten

Uppsalabon Anna Gulliksen, som är ansvarig rekryterare på Nordens största IT-företag Evry, där man anställer cirka 800 personer per år, är väl medveten om vilka misstag haloeffekten kan leda till vid nyanställningar. Hon drar ett exempel: Du ska anställa en person som ska jobba med en viss inriktning. Du tar en fika och ni får jättebra kontakt:

– Du upptäcker att personen har just det där synsättet som du är ute efter och tänker: ´Gud vilken förträfflig person att anställa´.

Då gör du tankefelet att tro att personen har alla de kunskaper som behövs för jobbet utan att du egentligen har stämt av personens kompetens inom till exempel planering och organisation som också ingår i tjänsten.

– I en beslutsprocess måste man vara medveten om man tillskriver personer positiva egenskaper som de inte har, säger Anna Gulliksen.

Artikelbild

David JP Phillips menar att haloeffekten ofta används i kommersiellt syfte för att få oss att gilla produkter.

Att förstå haloeffekten och inse att människor är subjektiva är hennes tips för att slippa rekryteringsfällor.

Är det haloeffekten som gör att människor tenderar att anställa folk som liknar dem själva?

Artikelbild

– Nej, det brukar kallas likhetseffekten och den är ju klassisk. Per och Anders är fortfarande de vanligaste namnen i bolagsstyrelser, trots att vi vet att mångfald ökar lönsamheten, säger Anna Gulliksen.

”Haloeffekten är tendensen att tycka om (eller tycka illa om) allt hos en person – även om sådant man inte har en aning om”. Det skriver 2002 års Nobelpristagare i ekonomi, psykologen Daniel Kahneman i boken ”Tänka snabbt och långsamt.

Men det är inte bara människor som vi bedömer uppåt väggarna.

– Haloeffekten används extremt flitigt inom marknadsföring, säger Davis JP Phillips, vd för företaget Presentationsteknik.

Från tiden då han bodde i Uppsala har han ett tydligt exempel på hur haloeffekten används i skyltning. Överst på en prislista i ett skyltfönster i centrum stod det kända klädmärket, Odd Molly, medan plaggen under stod uppräknade som tröja, byxor med mera utan varumärke.

– Då inträder haloeffekten som innebär att vi psykologiskt påverkas att tro att resten av plaggen på listan har samma egenskaper som det kända märket, säger han.

Märkesplagget sprider alltså sin strålglans och aura till de övriga plaggen. Halo är det engelska ordet för aura.

– Andra exempel kan vara en reservdelskatalog. På omslaget är det en Volvolastbil, medan innehållet i katalogen består av ”sämre” märken. Då spiller Volvos status över på alla reservdelar.

Använder du dig av haloeffekten?

– Det gör jag ofta. Första intrycket är viktigt. Som föreläsare ser jag till att inga kablar hänger löst från scenen innan publiken kommer. Jag sätter på lugn musik och när jag går in gör jag det kraftfullt men säger saker som sprider värme och glädje, och har en koppling till publiken. Inför en hemmafest ser jag till att ha ljusen tända och välkomnar gästerna med musik och en kram, säger han.

Under intervjun är han i färd med att checka ut från ett hotell. Även i den miljön kan haloeffekten spöka.

– Tilltalas gästen av något fint i lobbyn kommer den att leta efter andra liknande saker och uppfatta dem som fina. Men möts de av något som de inte gillar vid första intrycket kommer de att leta ytterligare fel, i hissen, på rummet och vid frukosten, säger David JP Phillips.

Blir första intrycket dåligt kommer det alltså att dominera. Det brukar skämtsamt kallas hell- eller djävulseffekten och kan innebära att en människa hamnar i dålig dager bara för att hen gav ett dåligt första intryck.

Du kan testa dig själv: Vem skulle du helst vilja dejta?

Renee som är intelligent, snygg, humoristiskt, självbelåten och manipulativ. Eller Kim som är manipulativ, självbelåten, humoristisk, snygg och intelligent.

Förmodligen valde du Renee, det gör de flesta, trots att de två beskrivs med exakt samma ord. Egenskaperna som presenteras först förefaller vara viktigare än de som kommer på slutet av uppräkningen. Intrycket av Renee blir att det är en sympatisk person med vissa negativa drag, medan Kim mest förefaller dryg och allmänt otrevlig.