Att leva med en sexmissbrukare

I tio år levde Lena ihop med en sexmissbrukare. Det var ett långt helvete men hon höll ihop familjen för att hon trodde på hans ord om att han ville bli frisk.

10 mars 2010 10:00
Nu har hon gett upp och sedan i höstas är paret skilda. Hon tycker att sexmissbruk är annorlunda än andra missbruk och att det är det värsta man kan bli utsatt för som anhörig.
- Sexmissbruk stinker inte, det syns inte och det handlar inte om sex, säger hon, som vill vara anonym med hänsyn till parets tre barn.

Framför mig sitter en kvinna i 40-års åldern och hon är varken bitter, sliten eller förgrämd. Vi sitter i hennes hus en bra bit utanför Uppsala. Hon är nöjd över att äktenskapet är över och har en massa vänner och intressen, har både hästar och katter, är egenföretagare, gillar att tävla, och äntligen fått tid att ägna åt sina tre barn.

Förut var det fd maken som skulle stå i familjens centrum och de övriga fick anpassa sig till honom.
- En sexmissbrukare är besatt. Personen måste bara döva sin ångest och ha sex och är inte närvarande som andra människor. Det är som att leva ihop med en person som har alzheimers, de glömmer bort allt annat, har bara hela huvudet fullt av sex, säger Lena och drar några exempel.
- Om han skulle gå ut och laga en trasig vattenledning, kom han tillbaka men hade bara gjort hälften av lagningen.

I dag känner hon det som om hela deras relation har varit fylld av lögner. Hon vet inte alls vem personen är som hon varit gift med. Hennes son har också tänkt i samma banor. Lena berättar att han har sagt att varje morgon var som att vakna upp till halloween.
- Min man levde ett dubbelliv. Hans skulle ha platsat att jobba som toppspion inom FBI. Men med familjen funkade kommunikationen dåligt.

Paret möttes första gången på en bensinstation. Kort därefter flyttade han hem till henne. Hon var inte himlastormade förälskad, berättar hon, men de hade roligt tillsammans, hade samma värderingar och han var en man som berättade öppet om sina känslor. Det tyckte Lena var härligt och att det bådade gott med en man som erkände att han inte var felfri.

Men att det fanns sexmissbruk med i bilden hade hon ingen aning om.
- Han kunde berätta att han onanerade på toaletten på sin arbetsplats men den är ju ingen synd precis och han var ju singel. Och hur vet man vad som är normalt eller inte normalt? säger hon retoriskt.
Fem veckor senare blev hon med barn. Det gjorde inte att familjesituationen blev bättre. Trots att han var hemma
med barnet var det hon som fick ta hand om hemmet när hon kom hem från jobbet.

I hallen möttes hon var dag efter dag av hans avslängda skor.
- Jag är verkligen ingen perfektionist, säger hon och pekar över köket med armen som för att understryka.
Och det stämmer. På köksbordet är det fullt av allehanda saker, så där som det blir hemma hos människor som har små barn och så lite till. Av andra fick Lena höra att hon ställde för stora krav. Att alla karlar var så där.
- Hur hemskt är inte det att tänka sig, men så illa tror jag väl inte att det är, säger hon och skrattar.
- Efteråt har jag förstått att alla hans lögner var hans överlevnadsstrategi.

Paret fick ytterligare två barn, flyttade, gifte sig och några år senare blev Lena utbränd. De började med att hon drabbades av flera olyckor, hon körde av vägen en gång och skadade sig på en vinkelslip en annan.
- Jag hade kunnat såga av benen med en motorsåg utan att han hade märkt något, säger hon.
I samband med att hon gick in i väggen, sökte hon upp en KBT- terapeut och fick genom sin företagsförsäkring möjlighet till behandling om tio gånger. Hennes man blev också inblandad och fick samma terapeut.
- En dag sa han till mig att han var sexmissbrukare, säger Lena som själv inte hade förstått att han tillbringade nätter framför tv:n och datorn för att titta på porr.

Exakt vad han sysslade med vet hon fortfarande inte, men att det handlade om porrsurfning vet hon och att han förmodligen ägnade sig åt cybersex och var ute på dejtingsajter och Facebook i olika skepnader.
- Han reste mycket i jobbet. Och en gång vet jag att han bodde hemma hos en kund och på natten gick han upp och tittade på porr i deras tv. Just risken av att bli upptäckt förhöjde spänningen.
Om han har varit otrogen eller inte, det vet hon inte säkert, även om hon misstänker det.

Men en sak vet hon och det är att den som lever ihop med en sexmissbrukare blir själv misstänkliggjord i omgivningen ögon.
- Den vanligaste frågan jag fått från män, är att de undrar om han inte fick tillräckligt med sex hemma, säger hon.
Dels tycker hon att de hade ett bra sexliv, dels vet hon att det inte hade spelat någon roll. Om någon blir sexmissbrukare beror inte på deras partner. Att det inte var hennes fel var en av de första sakerna hon fick lära sig när paret sökte hjälp på dysberoendekliniken i Stockholm.
- Men det tog mig ett halvår av behandling för att riktigt förstå att det handlade bara om honom, och inte mig, säger hon.

Efter att hennes make insåg sitt sexmissbruk blev det en jobbig tid. Hennes liv blev en färd mellan hopp och förtvivlan. De hade föräldralås på datorn, men då kom hon på sin man med ett porrsurfa på mobilen. Andra gånger tog hon modemet med sig när hon lämnade hemmet, då använde mannen sonens dator för att kolla på porr-dvd. Flera gånger har de brutit upp men återförenats. I tio år höll hon ut, trots att det gick ut över barnen. Hon vet att han har runkat inför deras son och hon misstänker att han utsatt dottern för sexuellt övergrepp. Det är polisanmält.

Men varför lämnade du inte honom tidigare?
- Jag trodde hela tiden att han skulle tillfriskna. Han sa att han ville bli frisk. Han har gått i olika slags terapier sedan vi träffades och han älskade sin familj. Ingen människa är ju perfekt. Han kunde vara väldigt manipulativ också. Väldigt känslosam. Men kanske hade han inte sjunkit tillräckligt lågt för att vilja förändras, säger hon.

I dag är hon övertygad om att han inte är riktigt motiverad för att förändra sitt liv. Självklart hade han goda sidor också annars hade hon inte stått ut. Själv anser hon att det har varit ett tufft helvete men nu är hon igenom elden och redo att gå vidare.
Frågor och svar om sexmissbruk
Internet är sexmissbrukarens kokain. Det menar Erik Sundby som är verksamhetsansvarig på Dysberoendekliniken i Stockholm. Kliniken har funnits i fem år. Där går just nu runt 170 patienter för behandling. Ungefär 20 procent av dem är ditskickade av sina arbetsgivare. Erik Sundby frågar om jag vet när det porrsurfas mest på dygnet.
- Nej, inte direkt.
­- Jo, det är mellan klockan åtta på morgonen till halv sex på kvällen, precis under kontorstid. Det finns chefer som tittar på barnpornografi på sin arbetsplats och just risken att bli ertappade blir en kick i sig.

Hur är kopplingen mellan internet och sexmissbruk?
- Det finns forskning i USA som tyder på att mellan tre och fem procent av befolkningen lider av sexuella beroendestörning. Och att tio procent av de som är ute på nätet gör det. Om det är 250 000 personer ute på nätet just nu, innebär det 25 000 personer. Internet har blivit missbrukarens kokain.

Vad menar du med sexmissbrukarens kokain?
- Precis som med kokain eskalerar missbruket snabbt, dels tidsmässigt, att frossa framför datorn fyra fem timmar under en natt är inget ovanligt. Dels blir det snabbt mer och mer avancerat eftersom tillgången är obegränsad.

Vad lockar sexmissbrukaren på nätet?
- Cybersex är samlingsnamnet för olika aktiviteter där. Dels finns de som porrsurfar, laddar ner filmer och så. Dels de som ständigt besöker datingsajter för att ragga och få bekräftelse, dels de som har interaktivt sex med webcam.

Men vem blir sexmissbrukare?
- Det är ett demokratiskt beroende som varken har att göra med socialgrupp eller intjänade pengar att göra. Man tror att det finns ett genetisk inslag. De flesta har själva blivit utsatta för sexuella övergrepp eller kränkningar.

Handlar sexmissbruk om sex?
- Nej, det är ett symtom på en intimitetsstörning, personen vågar inte vara sårbar och klarar inte av att ha en relation på ett djupare nivå.

Hur vet man om man är sexmissbrukare?
- Tre kriterier ska vara uppfyllda. Personens beteende ska upplevas som tvångsmässigt och personen kan inte styra över sina sexuella tankar. Inte ens de negativa konsekvenserna som beteendet för med sig kan förmå personen att sluta.

Vilka varningssignaler finns för anhöriga?
Frågan går till Ann Sofie Lakso Nilsson, som är anhörigterapeut på Dysberoendekliniken.
- Den gemensamma nämnaren är att personen är frånvarande. För anhöriga kan det vara svårt att nå och kommunicera med personen. De gör allt i världen för att dölja sitt beteendet.

Kan en partner vara orsaken?
- Man kan tro att en person som inte får sex riskerar att bli sexmissbrukare men så är det inte. Men det här har inget med anhöriga att göra. Ett sexmissbruk kan lika gärna gå över i en annan fas och förvandlas till arbetsnarkomani. Det handlar om personen känner det ångestladdat att vara nära sin familj och mår dåligt av att inte klara av det, säger hon.

Sexmissbruk är ingen diagnos som är accepterad av Socialstyrelsen ännu. Men Eriks Sundby tror att det kommer att bli det.
Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
TT