Vad får man för pengarna egentligen?

Skatten i Uppsala är högre än vad den borde vara.

30 juli 2019 01:00

Det är något som skaver i Uppsala kommun. Trots en låg arbetslöshet, en välutbildad befolkning och en medianinkomst en bra bit över Sverigesnittet är kommunalskatten förhållandevis hög. Så har det varit över lång tid och det verkar heller inte göra någon skillnad vilka som styr i kommunen. Höger, vänster eller mitt, skatten är densamma. Hög.

Alliansen orkade med några högst modesta skattesänkningar under sin första mandatperiod innan viljan och förmågan tröt. I maj 2012 ansåg kommunstyrelsens dåvarande ordförande Fredrik Ahlstedt (M) att Uppsala hade "en av Sveriges starkaste kommunbudgetar", men inte ens det räckte för att justera ner skatten i nivå med jämförbara kommuner. Och när de rödgröna tog över 2014 kom så beska återställare i både kommun och landsting.

För att få lite perspektiv på Uppsalas kommunalskatt - 32,85 procent, men drygt 34 procent för den som också betalar kyrkoavgift - kan man jämföra med andra kommuner. Stockholm, Göteborg och Malmö har alla lägre skatt än Uppsala. Detsamma gäller för de befolkningsmässigt något mindre kommunerna Linköping och Norrköping och även för universitetsstaden Lund. Det är fullt rimligt att ifrågasätta varför inte Uppsala, till skillnad från dessa kommuner, klarar av att bedriva sin verksamhet med ett lägre skattetryck. Visst är det sant att det statliga utjämningssystemet inte kompenserar kommunen för de kostnader stadens studenter medför. Men det är ju inte annorlunda för Lund eller Linköping.

Den höga kommunalskatten skvallrar också om underliggande problem med Uppsalas politiska styrning och förvaltningarnas effektivitet. För allt hade ju nästan kunnat vara frid och fröjd om den högre skatten också hängde samman med en generösare kommunal servicenivå än på andra håll i landet. Men så är inte fallet. Barnfamiljer i kommunen får till exempel nöja sig med ett mycket större antal barn per förskollärare än på andra håll - 2017 var snittet 15,6 barn per förskollärare i Uppsala mot 12,7 i riket som helhet - och för föräldralediga med barn erbjuds 20 timmars förskola i veckan, jämfört med Stockholms 30 timmar i veckan.

Kombinationen av hög skatt och normal eller något sämre kommunal service påverkar så klart Uppsalas attraktivitet. Varför flytta hit, eller stanna kvar efter avslutade studier, när många kommuner i norra Stockholms län erbjuder liknande bostadspriser, jämförbara välfärdstjänster och lägre skatt, men kortare, billigare och enklare resa till Stockholms arbetsmarknad?

Det borde vara en självklarhet för Uppsalas politiker, att den skatt som tas ut av den egna befolkningen används så effektivt som möjligt. Ett första steg kanske vore en skatt i nivå med andra universitetsstäder. Förutsättningarna finns där, men gör viljan det?

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!